Okända historien bakom berömda PH-lampan

För många är Poul Henningsen ett namn förknippat med lampor. Många svenska hem har en av hans världskända lampor hemma. Arbetet bakom hans idé tog många år, och idag finns det en hel serie innefattande bland annat golvlampor och taklampor.

Poul Henningsen föddes 1894 i Köpenhamn. Båda hans föräldrar var författare. Hans mor var Agnes Henningsen, som skrivit bland annat “Polens Døtre”. Agnes var en duktig författare och hennes mest uppskattade verk består av åtta memoardelar från “Let gang paa jorden” till “Skygger over vejen”. Pouls far var den danska författaren Carl Ewald.

År 1911, när Poul var omkring endast 17 år gammal, utbildade han sig till murare vid Det tekniske Selskabs skole. Utbildningen varade i sex år. Ihop med studierna lärde han sig även måleri hos målaren Johannes Larsen. Sex år senare, år 1917, började Poul att arbeta som arkitekt. Det var under åren som arkitekt som hans intresse för belysning började att växa. När Poul växte upp fanns det endast ett fåtal restauranger och butiker med elektricitet. Det var då vanligare med fotogen. Något som även Poul uppskattade, han föredrog nämligen deras mjuka sken framför glödlampan. 

Poul Henningsen och hans fru Inger. Foto: Wikipedia

Poul Henningsen tyckte att glödlampans ljus var för vitt. Ljuset i sig återgav dessutom inte färgerna på ett korrekt sätt. 1925 inledde Poul officiellt ett samarbete med danska varumärket Louis Poulsen. Det var även då som den allra första PH-lampan lanserades -PH 2/1. 

Idén med hans välkända PH-lampa kom till under en kopp kaffe under vintern 1925-26. I alla fall enligt Poul själv. Men forskningen och experimenterandet bakom lampan hade egentligen tagit cirka tio år.  Poul la mycket arbete på att tillverka lampor med en belysning där ljuset inte skulle kännas bländande. Den första lampan presenterades på Exposition Internationale des Arts Decoratifs & Industriels Modernes i Paris. Det var sedan Louis Poulsen som sålde lamporna. Numera finns alltifrån bordslampor, golvlampor och sänglampor till lampkronor, spegellampetter och tandläkarlampor.  Ett flertal av hans modeller är fortfarande i produktion. 

PH5-lampan. Foto: Wikipedia

Under andra världskriget flydde Poul Henningsen till Sverige i två år. Detta var under åren 1943-45. Då ägnade han sig mestadels åt skrivandet och arkitekturen. Men cirka 14 år senare, år 1957-58, kommer skapandet av lampor tillbaka. Det är även då som den klassiska PH5 lampan skapas.
PH5 var skapad för att hängas lågt över ett bord. Bländningen från glödlampan är minimal och dess röda insida ger ett varmare ljus. Poul hade planerat allt i detalj, lampan var konstruerad för att behaga ögat. 

PH5 har fyra stycken yttre skärmar. Den översta skärmen reflekterar ljuset uppåt medan de resterande reflekterar ljuset nedåt. Två av skärmarna är färgade inuti. Pouls lampor har oftast en kombination av siffror. Den första siffran anger överskärmens diameter i måttet decimeter. De lampor som har dubblerade siffror, till skillnad från PH5, tillverkades med tanken att hänga högre upp. 

PH-lampor i olika modeller. Foto: Wikipedia

Poul Henningsen tog sitt arbete på största allvar. Han ansåg att det var ett socialt ansvar. Lamporna skulle bidra till ett mer behagligt ljus i hemmen, men för en kostnad som gemene man hade råd med. Detta lyckades han med, säkerligen med modellen PH5 som utmärktes till klassiker redan vid lansering. Pouls lampor är än idag världsberömda och eftertraktade. Numera kan man hitta en nytillverkad PH-lampa från cirka 2000 kronor och uppåt. 

Utöver arkitekturen och formskapandet så var Poul Henningsen även författare och kulturskribent. År 1918 var hans kulturskribent för Vor tid och Klingen. År 1933 utgavs hans bok Hvad med kulturen? och han står även bakom filmen Danmarksfilmen som kom ut år 1935. Under 40-talet var Poul redaktör för den danska tidskriften för ljus –LP-nytt. Dessutom var han från och med år 1963 även en av medlemmarna i Danska Akademien. 
Poul Henningsen dog 1967 i Danmark, han blev 76 år gammal.

Poul Henningsen, taget under 1950-talet. Foto: Wikipedia