Beroende på hur långsamt eller snabbt du går så kan det bestämma din sprinthastighet. Ju snabbare du är desto snabbare springer du, visar viss forskning. Vill du bli snabbare? Här kommer tips och tricks från experter och atleter som BBC har pratat med.
I de Olympiska spelen som hålls vart fjärde år får människor världen över visa vad människokroppen är kapabel till, och göra det omöjliga möjligt. En av de populäraste grenarna är sprint, där världens snabbaste människor tävlar sida vid sida. Vad är det som får de att springa snabbare än den vanliga människan?
Grunden i sprint kan beskrivas som en enkel ekvation: löphastigheten är lika med steglängden multiplicerad med stegfrekvensen.
– Antingen tar du längre steg eller så tar du snabbare steg. Det är det mest grundläggande du kan göra. Varningen till det är dock att om du förbättrar en av dessa variabler, vill du inte minska den andra, säger biomekanik- och styrkeforskaren Sam Gleadhill till BBC.
Precis som allt annat så är alla människor individuella och har egna preferenser och tekniker för hur de utför sprinten. Vissa förlitar sig mer på steglängden och andra mer på frekvensen. Christian Coleman exempelvis är stark och muskulös, och exploderar i starten. Han accelererar länge, har kortare steg och håller sig låg till banan. Usain Bolt däremot är längre och har därmed även längre benlängd, därför hittar han sin hastighet genom längre steg och markreaktionskraften som produceras när han träffar marken.
Viss forskning tyder på att kvinnlig sprinthastighet påverkas mer av stegfrekvensen och manlig hastighet av steglängden. Idrottare som är beroende mer av steglängden måste erhålla god styrka, explosiv kraft i benen och höftflexibilitet, som i sin tur hjälper till att förkorta markkontakttiden. Frågan om hur mycket stegfrekvensen däremot kan förbättras är professorn Vassilos Panoutsakopoulos osäker på.
– I min synvinkel måste man vara mer beroende av att förbättra steglängden. Stegfrekvensen är något som, efter att du mognar, inte förbättras, säger han till BBC.
Människor som naturligt brukar gå snabbt kan också vara bättre sprinters. Prestandan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer, men alla kan utvecklas. Att springa ofta är oftast det bästa sättet att öka hastigheten, men det finns även isolerade övningar man kan göra för att förbättra ens teknik, där höga knän är ett exempel.
Genom att experimentera med olika sprintstilar så kan du se vilken som får dig att spurta snabbast. Att skaffa sig en effektiv sprintteknik kräver år av träning i stabilisering, muskelanvändning och koordination. Men genom att göra små förändringar i sin teknik, exempelvis genom att böja foten mer, luta sig framåt under accelerationen eller försöka att röra marken så kort tid som möjligt, kan vem som helst utvecklas.
LÄS MER:
Matilda Härviden studerar journalistik vid Södertörns Högskola.