60 batterier med samma volym som Globen. Det är vad som skulle behövas för att ersätta kärnkraften i Sverige under en mörk och vindstilla period, visar en uträkning som Tidningen Näringslivet gjort.
– Batterier är ekonomiskt totalt orealistiskt, vi talar om investering på många tusen miljarder för en veckas behov, säger Per Fahlén, professor emeritus i energi och miljö från Chalmers.
Stora investeringar görs i batteritekniken årligen och från många håll finns förhoppningar att den i framtiden ska vara en stor del av den gröna omställningen. I den allmänna debatten nämns batterier ofta som en eventuell lösning på behovet av planerbar el. Enligt uträkningen som Tidningen Näringslivet gjort skulle dock både kostnad i kronor och den volym som skulle krävas bli enorm.
För att ladda en topplasttimme, alltså den timme under året som förbrukningen är högst i elsystemet, skulle det kosta 100 miljarder kronor endast för att köpa in batterierna. Det är ungefär vad en fullstor kärnkraftsreaktor kostar idag.
– Batterier är ekonomiskt totalt orealistiskt, vi talar om investering på många tusen miljarder för en veckas behov. Batterierna måste dessutom förnyas kanske var tionde år, säger Fahlén.
I dagsläget kan ett fulladdat batteri av den variant som installeras i Sverige idag som mest lagra några enstaka megawattimmar.
– Lokalnätet för en medelstor svensk stad kräver kanske momentant några hundra megawatt effekt under kalla vinterdagar. I en sådan situation skulle dagens största batterier räcka någon enstaka minut samtidigt som de sedan skulle behöva laddas upp igen från elnätet, säger Per Everhill, ansvarig för Public Affairs hos Tekniska Verken, till tidningen.
Men, hur mycket behövs då? I uträkningen har författarna utgått från ett hypotetiskt exempel där 20 containerstora batterier räknas få plats i en batteripark. Tillsammans skulle de ha kapacitet att lagra 40 megawattimmar. Det kan jämföras med Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3, som genererar 34 800 megawattimmar per dygn.
För att kunna lagra energi motsvarande ett dygn av Oskarshamns 3:s elproduktion skulle det alltså krävas 870 stycken batteriparker. Eller omräknat: 17 400 containerstora batterier. Vidare räknades det på volym. En vanlig sjöcontainer har en ungefärlig volym på 33 kubikmeter. Så, med 17 400 containrar skulle den totala volymen bli 574 200 kubikmeter. Globen, eller Avicii Arena som den heter sedan några år tillbaka, rymmer cirka 605 000 kubikmeter. Containrarna skulle alltså fylla arenan till drygt 95%.
Men, i en realistisk situation måste planerbar el räcka länge, speciellt under “dunkelflatue”. Det tyska begreppet beskriver en period med både svag vind och lite sol, vilket leder till låg produktion av förnybar energi från vind- och solkraftverk. Det kan skapa stora utmaningar för energiförsörjningen, särskilt under vintern.
– När vi har dunkelflaute, som kan vara minst en vecka, måste hela det effektbehov som inte klaras av den planerbara kärn- och vattenkraften täckas av annan planerbar kraft inom landet, och/eller lagring och/eller bortkopplade laster, säger Fahlén.
Mellan den 3 och 16 december 2023 uppstod en sådan period, där kärnkraften producerade 6 000 till 7000 megawatt dygnet runt. Bara att ersätta nuvarande kärnkraft med batterier i ett sådant scenario skulle kräva motsvarande 60 stycken batterier av Globens storlek. Dessa skulle dessutom behöva bytas ut vart 20:e år.
Foto: SGA Fastigheter/Pressbild
LÄS MER:
Har bland annat jobbat som journalist på nyhetsbyrån TT.
