Skillnaden i pension mellan att ha arbetat ett helt yrkesliv mot att inte ha arbetat alls har minskat rejält de senaste åren. För många personer och yrkesgrupper rör det sig bara om över tusenlappen i månaden, visar en rapport som Skandia gjort.
Sedan 2021 har ett antal förändringar skett i det svenska pensionssystemet som lett till en minskning av respektavståndet, alltså skillnaden i pension mellan den som har jobbat ett helt yrkesliv och den som har jobbat lite eller inte alls. Enligt Pensionsmyndigheten själva är de främsta orsakerna att både bostadstillägget och garantipension höjts.
– Effekten av riksdagsbesluten kopplat till respektavståndet förstärktes när vi fick en period av hög inflation som höjde grundskyddet väsentligt mer än de inkomstrelaterade pensionerna, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Nästa år väntas inkomstpensionerna växa mer än grundskyddet, en effekt av att inflationen gått ner. Men Munter anser att den minskning vi sett från 2021 utmanar pensionssystemets viktigaste grundprincip. I rapporten framgår att det skulle krävas ett sparande på många tusenlappar extra för att höja den framtida pensionsinkomsten tillräckligt för att få ett lika stort respektavstånd som 2021. För en person född 1962 som jobbar regionalt handlar det om 6 400 kr i månaden från början av 2024 fram till pensionsdagen.
– Våra politiker står inför en stor utmaning om grundprincipen att pensionen ska baseras på inkomster från hela yrkeslivet ska värnas. Idag är skillnaden för en del grupper helt utraderad om man tittar enbart på den allmänna pensionen. I princip är det tjänstepensionerna som säkerställer att respektavståndet upprätthålls idag, säger Mattias Munter.
I rapporten har de räknat på heltidsarbetande personer i typiska yrken, födda 1962, 1972 och 1982. För de födda tidigt 60- och 70-tal har det blivit störst effekt för regionalt anställda, som sett en minskning på 1150 kr respektive 1250 kr, med kommunalt anställda strax bakom. För 80-talisterna är det istället privatanställda som sett den största minskningen, på 1350 kr. Den gruppen har fått se låga höjningar av pensionerna samtidigt som minimumnivån har höjts.
För högavlönade tjänstemän är det däremot tvärtom: både de födda 1972 och 1982 har fått se en ökning. De gynnas framför allt av sänkt tröskel för statlig inkomstskatt.
Rapporten har utgått att snittpersonen går i pension vid riktåldern för respektive åldersgrupp. Beräkningarna genomfördes för typiska yrken för kommunalt anställda (gymnasielärare), regionalt anställda (övriga läkare), privatanställda arbetare (maskinoperatör i cement och sten) samt högavlönade privatanställda tjänstemän (lednings- och organisationsutvecklare). Utgångspunkten i beräkningarna är att individerna etablerar sig på arbetsmarknaden vid 24 års ålder och att de inte ha.
LÄS MER:
Har bland annat jobbat som journalist på nyhetsbyrån TT.
