Sveriges elkunder har fått se elskatten öka 12% på två år. Nästa år väntas också en miljardsmäll för landets elproducenter. Vid årskiftet sker skatteökningar på flera hundra procent. Det kan göra elräkningarna än dyrare.
– I tider då både hushåll och företag har det tufft ekonomiskt blir det här ytterligare en tung börda att bära, säger Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen, till Tidningen Näringslivet.
En dubbel skattesmäll slår mot svenska elkunder nästa år. Vid årskiftet höjs elskatten med 1,4 öre per kilowattimme, en höjning på 2,6% från fjolåret. Det betyder en höjning med 12% på två år och fyra miljarder kronor i ökade skattekostnader för landets elkunder.
– Halva elräkningen består redan av skatter, avgifter och moms och den andelen ökar. I tider då både hushåll och företag har det tufft ekonomiskt blir det här ytterligare en tung börda att bära, säger Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen, till tidningen.
Vid årskiftet blir det dessutom betydligt dyrare att producera el i Sverige. Riktvärdena för fastighetstaxering för elproduktion räknas nämligen upp rejält: 123 % för kraftvärme, 128% för vattenkraft och otroliga 666% för kärnkraft. Riktvärdena för fastighetstaxeringen uppdateras vart sjätte år, vilket innebär att kostnaden kommer att hålla i sig åtminstone till och med år 2030.
– I upptaxeringen räknas det på de senaste årens elpriser och ingen hänsyn tas till år du priserna dragit iväg ordentligt. 2022 var exempelvis ett sådant, där Ryssland invasion av Ukraina ledde till en gaskris i hela Europa. Ett år som regeringen kunde ha tagit bort ur underlaget för att stopp ökningarna, menar Erik Thornström.
Det här innebär kraftigt höjda skattekostnader, särskilt för kärn- och vattenkraften. Sammantaget räknar vi med att Sverige får ett fördubblat fastighetsskatteuttag på elproduktion, vilket motsvarar en ökning med 1,5 miljarder skattekronor per år de kommande sex åren.
Och det är fler experter som nu riktar hård kritik mot regerings elpolitik. Både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och näringsminister Ebba Busch (KD) har tidigare talat om sänkt elskatt. Men när den senaste budgeten presenterades i höstas visade det sig att regeringen i stället prioriterat sänkt skatt på drivmedel.
– Regeringen får verkligen underkänt i sin hantering av elskatten. Jag är övertygad om att folk har en aversion mot elskatten, inte bara för att den växer varje år utan också för att det är en korkad skatt. Men den har blivit en kassako för staten. Man tar chansen att suga ut så mycket skatt som möjligt trots att det inte är rimligt, säger Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening, till tidningen.
Bengtzboe har kallat elskatten för “en av Sveriges minst populära skatter”. Han är skeptisk till att indexera upp skatter över huvud taget, något som kan bidra till ökad inflation. Och även han tycker att regeringen borde ha agerat när det stod klart att det skulle bli skatteökningar för elproducenterna på flera hundra procent.
– Taxeringen av fastighetsskatten är ytterligare ett exempel på en helt ärligt ganska korkad politik som leder till höga priser och stor fluktuation helt i onödan. Och det spelar egentligen ingen roll vad man kallar avgiften i sig för i slutändan hamnar de här kostnaderna på elkonsumenterna.
LÄS MER:
Har bland annat jobbat som journalist på nyhetsbyrån TT.
