Januari kan bli den dyraste månaden sedan elkrisen för tre år sedan. Elpriserna rusar på grund av “Scandinavian Block”.
– Blir det kvar så kan vi få se både prisspikar och även höjda genomsnittspriser, säger Lasse Kamp Simonsen från Mind Energy.
I januari i år har det varit extremt kallt runt om i landet och detta påverkar elpriserna enormt. På grund av kylan har priset på el rusat i hela landet och i början av veckan låg snittpriserna på mellan 107 och 143 öre per kWh. Den dyraste elen hittar vi i södra Sverige där elen kostade över 350 öre per kWh under den dyraste kvarten, enligt elbörsen Nord Pool.
– Det är en kraftig köldknäpp i Norden kombinerad med låg vindkraftsproduktion, säger Lasse Kamp Simonsen, chef för strukturerade produkter på Mind Energy, till Di.
Alla kunder som har rörligt elpris påverkas av vilka elspotpriser som fastställs dagligen på elbörsen Nord Pool. Spotpriserna kan variera kraftigt mellan olika områden i Sverige och under olika tider av dygnet. I Sverige råder det just nu en extrema vädertyp som kallas “Scandinavian Block”. Vad som menas med begreppet är ett högtryck i kallt väder som begränsar vindkraftproduktionen. Detta väderfenomen påverkar elpriserna enormt mycket och kan leda till chockräkningar på el.
– Jag skulle inte bli förvånad om vi kan få se svenska elprisområden som nu i januari kommer att få uppleva de högsta genomsnittliga elspotpriserna sedan 2022, säger Lasse Kamp, till Di.
Det danska företaget Mind Energy uppger att elspotpriserna i norra Sverige kan stiga som genomsnitt till runt 22-27 öre per kWh. Under 2025 låg priset på 18 öre per kWh. Lasse Kamp varnar även för att februari kan bli en tuff månad för många.
– En mildare period fram till söndag kan ge en kort lättnad och lägre spotpriser. Men signaler indikerar att kylan därefter kommer tillbaka vilket kan innebära en förhöjd prisnivå in i februari, säger Kamp till Di.
Elpriserna 2026
En som också har stenkoll på elpriserna är energiekonomen Claes Hemberg. Enligt honom visade de ojämna elpriserna förra året hur mycket priserna kan svänga, vilket de även kan komma att göra närmsta året.
– Orsakerna till ojämna priser är både mer väderberoende el och att teknikstödet som ska agera stötdämpare inte riktigt är på plats. Bara 5 procent av svenskarna använder el-appar. Batteriparker som kan dämpa prissvängningarna blir allt fler. Men är långt ifrån tillräckliga, säger Hemberg som är energiekonom på Nibe.
Även om svenska hushåll förstår hur de nya elpriserna fungerar får de för lite hjälp av energisverige, hävdar ekonomen. De fokuserar istället på att bygga elnät.
– Få hushåll tar själva initiativ. Få har en enkel el-app för att styra elfakutran. 5 procent eller 100 000 hushåll har tagit vara på de kraftigt fallande priserna på solpaneler och stationära. Något som vi lär få se mer av, säger experten.
Ekonomen tror hushållen kommer få bättre ekonomi under 2026, vilket kommer göra att det vanliga hushållet kommer tåla elpriserna bättre i år.
– Samtidigt rullas den nya elavgiften ut över hushållen – effektavgiften. Den kommer här inspirera men mest uppröra många hushåll. För elbolagen är för tafatta att förklara. De villaägare som får en nota på 1 000 kr extra per månad lär reagera mycket starkt. Dels för att stöd-apparna ofta saknas och för att faktan är otydlig, säger han.
Hemberg tror att elappar är det som kan hjälpa hushållen mest under året för att hitta de lägsta dygnspriserna. Han tycker däremot att utbudet av appar är alldeles för litet.
– Stödet till elkunderna är glest och växer för långsamt. Alla aktörer tycks skylla på varandra. Elbolagen skyller på elbilarna. Bilfirmor skyller på laddstolpar och laddstationer. Och laddbolagen skyller på värmepumpar, solpaneler mm. Frågan är vilka bolag som tar kundrelationen på allvar. Den som gör det rätt kan tjäna både pluspoäng och pengar hos hushållen. Men nu tycks alla upptagna med egna tekniska bekymmer, säger Hemberg.
2025 års lärdomar enligt Claes Hemberg
- Redan på vårkanten kom stora minuspriser. 2-3 h per dygn. Något som annars brukar komma på sensommaren. Vi vet med andra ord inte när minuspriserna kommer. Vi behöver använda el-appar som hittar och väljer elpriser åt oss.
2. Under hösten steg istället elpriserna upp över 25 procent och höjde hela Sveriges inflation med 0,4 procent-enheter.
3. Elpristaket är av godo. Även om det inte ger så mycket pengar, så skyddar de oss mot elprisoro. Vi borde se fler som väljer timpris på el. Idag bara 14 % är ett underbetyg. Helt nyligen gick Energimarknadsmyndigheten ut med en film och uppmanar hushållen att välja timpris. Men de motverkas av elbolagen som gärna duckar för det extra jobbet. Detta lär bli en spännande tvekamp under 2026.
4. Prisskillnaderna mellan norr och södra delarna lugnades något under sena hösten, när eledningen mellan norra Sverige och Finland kopplades på. Under 2026 lär det märkas mer. Lägg till att batteriparker i söder hjälper till. Lägre gaspriser i Tyskland borde även det lugna efterfrågan därifrån.
5. Att sänka elskatten inför 2026 var av godo. Minus 10 öre. Men den är bara tillfällig. Eftersom elskatten höjs med inflationen kommer den snart vara uppäten igen. Hellre då som danskarna sänka elskatten 99 procent. Där har vi mycket att lära om vi vill att samhället ska styra från bensin till el.
William Karlsson bevakar ekonomi, teknik och motor och är examinerad journalist och har bland annat arbetat på Sveriges Radio och Sörmlands Nyheter.
