Sverige riskerar att få stå för merparten av notan när EU vill bygga ihop kontinentens elnät. Förslaget beskrivs som en ”EU-skatt” som slår mot svenska hushåll.
– Det är inte okej, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
EU-kommissionen vill se ett tätare samarbete kring unionens elinfrastruktur, men priset för Sverige kan bli skyhögt. Enligt ett nytt förslag ska 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter gå till gemensamma EU-projekt. För Sveriges del, som har stora interna prisskillnader och därmed höga avgifter, kan det innebära en miljardsmäll.
Flaskhalsavgifter uppstår när el skickas mellan Sveriges fyra elområden. Vid slutet av 2024 fanns svindlande 64 miljarder kronor på det svenska kontot för dessa avgifter – mer än vad Sverige betalar i total EU-avgift.
Enligt rapportering från Sveriges Radio riskerar Sverige att tvingas stå för hela två tredjedelar av de totala kostnaderna för EU:s gemensamma elprojekt om förslaget går igenom. Energi- och näringsminister Ebba Busch går nu till hårt angrepp mot förslaget. Hon menar att det i praktiken rör sig om en indirekt skatt.
– Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Busch till SR.
Enad front mot förslaget
Det är inte bara regeringen som ser rött. Både Socialdemokraterna och Villaägarnas Riksförbund riktar nu skarp kritik mot planerna. Kritikerna menar att det i slutändan är de svenska konsumenterna som får ta smällen genom högre elpriser och nätkostnader.
– Det är orimligt att vi ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, till SvD.
Just nu behandlas förslaget i EU-rådet och Europaparlamentets energiutskott. Fortsättning följer i den politiska striden om de svenska elmiljarderna.
