Frågan om karensdagen delar Sverige och har blivit en av valrörelsens tyngsta politiska frågor. Men för företagaren Ann Larsson är frågan enkel: förslaget skulle kosta hennes bolag nästan en miljon kronor om året.
Debatten om karensdagen, den dag då anställda i dag inte får någon lön vid sjukdom, kokar. Medan flera partier vill skrota avdraget för att öka tryggheten, varnar arbetsgivare för en ekonomisk chockvåg som kan sänka tillväxten.
Ann Larsson, vd för bemanningsföretaget Processbemanning i Helsingborg, har räknat på konsekvenserna för sina 150 anställda. Under förra året hade företaget 3 800 timmars frånvaro i form av karensavdrag.
Om företaget tvingats betala sjuklön för dessa timmar hade notan landat på 900 000 kronor. Men de direkta lönekostnaderna är bara toppen av isberget.
– Vid frånvaro skapas också en rad följdeffekter i form av övertidsersättning, stopp i produktion, behov av ersättare med mera. Så kostnaden för arbetsgivaren för ett slopat karensavdrag är så mycket högre än bara lönekostnaden, menar Ann Larsson.
Tyskland anlitar privatdetektiver
Sverige är inte ensamt om att brottas med sjukfrånvaron. I Europa, där tillväxten går trögt, sneglar länder som Tyskland på den svenska modellen. I Tyskland får anställda full lön i sex veckor, vilket kostar staten enorma 200 miljarder euro per år. Situationen är så extrem att vissa tyska företag börjat anlita privatdetektiver för att avslöja fusk.
Norge har i sin tur Västeuropas högsta sjukfrånvaro. Där får man 100 procent av lönen från första dagen. Ulf Andersen på norska myndigheten Nav drar en tydlig slutsats.
– Svenskar som flyttar till Norge får samma sjukfrånvaro som norrmän. Det handlar alltså om anpassning till systemet, har han tidigare konstaterat.
Miljardnota för skattebetalarna
En statlig utredning visar att om karensdagen slopas i Sverige skulle arbetsgivarnas kostnader öka dramatiskt – från 38 miljarder till över 52 miljarder kronor per år. Dessutom pekar siffror på att offentliga arbetsgivare drabbas hårt. I Region Skåne skulle bara sjuksköterskornas karensdagar kosta skattebetalarna 41 miljoner kronor extra per år.
Ann Larsson befarar att ett slopat avdrag skapar ett mer cyniskt arbetsklimat där vissa grupper blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden.
– I långa loppet kommer framförallt de att drabbas som står längst ifrån arbetsmarknaden idag – säger hon och ifrågasätter politikernas finansiering.
”Karensavdraget är ett sätt att dela risk”
De som förespråkar ett slopat avdrag menar att det är orättvist mot yrkesgrupper som poliser, lärare och busschaufförer som inte kan jobba hemifrån. Ann Larsson köper inte det argumentet fullt ut.
– Det råder olika förutsättningar för olika arbetsplatser, tjänster och grupper och det har det alltid gjort. Ja, det kostar att vara sjuk men samtidigt har vi ett fint skyddsnät i Sverige som minimerar riskerna och skapar en trygghet för alla parter, säger hon.
Så funkar det när du blir sjuk:
- Dag 1: Karensdag (inget löneavdrag görs, men ingen lön betalas ut).
- Dag 2-14: Arbetsgivaren betalar sjuklön (80 % av lönen).
- Dag 15+: Försäkringskassan tar över betalningsansvaret.
- Politik: S, V, MP och delvis SD vill skrota eller förändra karensdagen. M, KD, L och C vill behålla den.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
