Medan regeringen pratar om elektrifiering har skatten på din elräkning skenat i en takt som krossar inflationen. Sedan 1990 har elskatten ökat med över 600 procent, en utveckling som experter nu kallar för ”helt orimlig”.
När du öppnar din elräkning 2026 går endast en dryg fjärdedel av pengarna till själva elen du förbrukat. En lika stor del är nätavgift, men den absolut största posten är skatter och statliga avgifter som i praktiken utgör närmare hälften av den totala kostnaden.
Claes Hemberg, energiekonom på Nibe, är mycket kritisk till hur systemet är uppbyggt.
– Om vi tänker att vi ska gå över till att använda mer el är det inte så här man lockar till det, säger han och kallar skattetrycket för ”helt galet fel”.
Skatten som slår mot de fattigaste
Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, pekar på att elskatten fungerar som en så kallad regressiv skatt. Eftersom en höginkomsttagare och en låginkomsttagare ofta har liknande elbehov för sitt boende, drabbas den med lägre lön betydligt hårdare procentuellt sett.
– Om du har 100 000 kronor i lön och jag har 20 000 men vi har ungefär samma elkonsumtion får vi en lika hög elräkning. Om hälften av den då är skatt slår skatten hårdare mot mig som har lägre lön. Sådana regressiva skatter som slår mot låginkomsttagare brukar vi ekonomer inte vara så förtjusta i, säger Mats Nilsson till Expressen.
Han menar även att det är motsägelsefullt att sänka dieselskatter och ge bidrag till elbilar samtidigt som själva drivmedlet – elen – beskattas på samma nivå som tobak och alkohol.
Historisk ökning: Från 1 öre till 45
Resan för elskatten har varit dramatisk. Från att ha legat på blygsamma 1 öre per kWh vid införandet 1951, har den genom moms och indexeringar klättrat till dagens nivå på cirka 45 öre per kWh (inklusive moms).
Enligt organisationen Företagarna har skatten ökat med 600 procent sedan 1990, medan det allmänna prisläget (KPI) under samma period bara stigit med 110 procent. Det finns nu varningssignaler om att Sverige kan ha EU:s högsta elskatt under nästa år om inget görs.
| Period | Ökning Elskatt | Ökning KPI (Inflation) | Kommentar |
| 1990 – 2026 | +600 % | ca +110 % | Skatten har ökat nästan 6 gånger mer än inflationen. |
| 2010 – 2020 | +26 % | +10,7 % | Elskatten ökade mer än dubbelt så snabbt som KPI. |
Statens kassa mot hushållens plånbok
Frågan är hur staten ska klara sig utan de miljarder som elskatten inbringar. Claes Hemberg påpekar att pengarna behövs till välfärden, men Mats Nilsson köper inte det argumentet fullt ut.
– Visst, sänkt elskatt får konsekvenser för statskassan, men regeringen kan ju spara pengar på andra håll. Vi kan inte ha en dålig skatt för att vi behöver intäkter, utan staten får se över sina utgifter i stället, säger Nilsson.
Elskattens resa i siffror
- 1951: 1 öre per kWh.
- 1993: Drygt 10 öre per kWh.
- 2026: Cirka 45 öre per kWh (inkl. moms).
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
