Riksbankens ställer ultimatum till storbankerna: Fixa betalningarna – eller tvingas av lag. Sverige är farligt beroende av amerikanska betaljättar som Visa och Mastercard. Riksbanken kräver också annat att Swish ska fungera offline.
I en debattartikel i Dagens Nyheter varnar riksbankschef Erik Thedéen och den samlade direktionen för att Sveriges beredskap är sårbar. Idag sker över 90 procent av alla butiksbetalningar med kort, och majoriteten kontrolleras av amerikanska bolag. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är detta en risk. Vid geopolitiska spänningar eller tekniska störningar kan Sveriges förmåga att genomföra betalningar lamslås.
”Företag kan inte betala på helger”
Riksbanken pekar på en absurd digital eftersläpning. Trots att vi lever i ett av världens mest digitaliserade länder kan svenska företag fortfarande inte göra direkta överföringar till varandra mellan fredag eftermiddag och måndag morgon.
– Det är svårt att tänka sig en motsvarande ordning för en annan digital tjänst som e-post eller sms, skriver Riksbankens ledning.
De konstaterar att våra nordiska grannar ligger långt före. I Danmark och Finland är omedelbara betalningar dygnet runt redan standard för både privatpersoner och företag.
Riksbanken kräver nu att bankerna agerar på tre punkter:
- Fler direkttjänster: Bankerna måste erbjuda fler sätt än bara Swish för att flytta pengar direkt mellan konton och betala räkningar i realtid.
- Swish måste fungera offline: Precis som kortbetalningar ska kunna göras offline från juli 2026, kräver Riksbanken att Swish utvecklar en liknande lösning för att stärka krisberedskapen.
- Koppla ihop Europa: Riksbanken kritiserar att Swish valt att stå utanför europeiska samarbeten och kräver att tjänsten länkas samman med liknande system i Norden och Europa
Budskapet från Riksbanken är tydligt: Om bankerna inte har presenterat attraktiva tjänster eller en trovärdig plan före mars 2027, kommer Riksbanken att driva på för en ny lagstiftning som tvingar fram förändringen.
Riksbanken påminner bankerna om att succéer som Bank-id och Swish inte togs fram för att maximera vinst, utan för att skapa samhällsnytta. Man köper inte argumentet att it-kostnaderna för nya system skulle vara för höga, särskilt som 56 procent av småföretagarna uppger att de har ett stort behov av att få betalt direkt istället för att vänta i dagar.
– Med tanke på omvärldsläget behöver bankerna återigen visa att de kan bidra till att Sverige har ett betalningssystem som är i framkant, avslutar Riksbankens ledning.
