Att förlora en timmes sömn är sällan populärt, men visst är det svårt att tacka nej till de där ljusa vårkvällarna? Snart är det dags igen att vrida fram klockan och gå in i sommarhalvåret.
Grundtanken med tidsomställning är att bättre utnyttja dagsljuset. Idén föreslogs faktiskt redan 1784 av Benjamin Franklin, även om det då var tänkt som ett skämt i en humoristisk essä. På allvar började man överväga systemet runt 1910, och 1916 blev Österrike och Tyskland först med att införa det för att spara energi och olja under första världskriget.
Idag finns det dock delade meningar om energibesparingen. Medan vissa analyser visar på en liten minskning av elförbrukningen, pekar andra på att den ökade energin som går åt under mörka morgontimmar äter upp vinsten från kvällen.
Viktiga datum för 2026
I Sverige och resten av EU följer vi gemensamma regler för att hålla unionen enhetlig. Här är datumen som gäller för i år:
- Sommartid inleds: Natten till söndagen den 29 mars 2026. Klockan 02.00 ställs klockan fram till 03.00.
- Vintertid (normaltid) återinförs: Natten till söndagen den 25 oktober 2026. Då ställs klockan tillbaka en timme.
Sveriges tidshistoria – från tåg till EU
Innan 1879 hade varje svensk ort sin egen lokala tid baserad på solens position, men järnvägens framväxt krävde en gemensam nationell tid. Det första försöket med sommartid gjordes redan 1916 men övergavs snabbt. Det dröjde till 1980 innan sommartiden blev ett fast och permanent inslag i den svenska kalendern. Sedan 1996 har hela EU samordnat sina tider.
Frågan om vi ska behålla sommar- och vintertid är ständigt aktuell i Sverige, och åsikterna går isär mellan de som hyllar de ljusa kvällarna och de som varnar för medicinska risker. Diskussionen rymmer allt från argument om en mer aktiv livsstil till allvarliga varningar om hjärtproblem.
Mer rörelse under ljusa kvällar
Anhängare av systemet menar att de extra timmarna av dagsljus på kvällen har en direkt positiv effekt på folkhälsan genom att uppmuntra till mer rörelse. Miljöekonomen Hendrik Wolff har studerat hur människors vanor förändras när klockan ställs fram på våren.
– I en landstäckande amerikansk undersökning av hur folk spenderar sin tid, ser vi klart att det vid övergången till sommartid på våren tittas betydligt mindre på tv, och utomhusaktiviteter som joggning, promenader och vistelse i parker ökar markant
Varningen: Risken för hjärtattacker ökar
Samtidigt pekar medicinsk forskning på betydande baksidor med att manipulera tiden. En undersökning från New England Journal of Medicine har visat att risken för hjärtattacker ökar i Sverige dagarna efter övergången till sommartid. Imre Janszky vid Karolinska Institutet ser en tydlig koppling till kroppens inre klocka.
Energibesparingen som kom av sig
Det historiska huvudargumentet för sommartid har varit att spara energi, något som blev aktuellt i Sverige redan under första världskriget 1916. Modern forskning ifrågasätter dock om denna vinst fortfarande existerar. Studier visar att den minskade elförbrukningen på kvällen ofta motverkas av ett ökat energibehov under de mörka morgontimmarna. Trots detta blev systemet permanent i Sverige 1980 och regleras numera genom gemensamma EU-direktiv.
En värld splittrad i tidsfrågan
Sverige är en del av de cirka 70 länder som använder tidsomställning, men systemet är långt ifrån globalt. Medan stora delar av Europa och Nordamerika ställer om klockan, har de flesta länder i Asien och Afrika valt att helt avstå. Denna internationella diskrepans, tillsammans med de rapporterade hälsoeffekterna, gör att debatten om sommartidens framtid lär fortsätta.
Hur gör andra länder?
Omkring 70 länder i världen använder idag sommartid, men reglerna varierar kraftigt:
- USA, Kanada och Australien: Använder tidsomställning men har egna datum som inte matchar EU:s.
- Asien och Afrika: De flesta länder här har valt att helt avstå från tidsomställning.
- Sydamerika och Mellanöstern: Här använder flera länder systemet, men utan global samordning.
Hälsoeffekter och tips för omställningen
Även om sommartiden uppmuntrar till en mer aktiv livsstil med mer utomhusaktiviteter, kan det vara en påfrestning för kroppen. Forskning har visat att risken för hjärtattacker kan öka dagarna efter omställningen på våren.
– Den mest sannolika förklaringen till våra resultat är störning av sömnen och ingrepp i den biologiska rytmen, säger Imre Janszky vid Karolinska Institutet.
7 tips för att klara omställningen:
- Stressa mindre då stress förvärrar sömnproblem.
- Håll rutinerna och gå upp samma tid varje dag.
- Varva ner utan skärm några timmar före läggdags.
- Ge barnen extra tid att komma till ro vid läggning.
- Dra ner på koffein, alkohol och tobak.
- Sök dagsljus minst en timme om dagen för att hjälpa den biologiska klockan.
- Sök hjälp om sömnproblemen påverkar din vardag allvarligt.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
