Den demografiska utvecklingen tvingar Tyskland mot radikala reformer. Samtidigt som grannländer sedan länge kopplat pensionsåldern till den förväntade livslängden, experimenterar den tyska regeringen med nya koncept som “Aktiv-pension”.
Den tyska pensionspolitiken har kört fast. Trots att pensionsåldern stegvis höjs till 67 år fram till 2031, räcker åtgärden inte på långa vägar för att göra systemet hållbart. Den omtalade pensionen vid 63 visar sig vid närmare granskning vara ett privilegium för ett fåtal. Dessutom når endast en bråkdel av pensionärerna en utbetalning över 3 000 euro, en siffra som dessutom exkluderar tjänstemän som ofta har högre förmåner.
Nederländerna som förebild
Flera europeiska grannländer har redan implementerat mer genomgripande lösningar. Danmark har beslutat om pension vid 70, och i länder som Nederländerna och Finland styr den förväntade livslängden, precis som i Sverige, när man får gå i pension.
– Om människor lever tre år längre, måste de arbeta två år längre och får pension ett år längre, skriver tyska Merkur.
Generation Z drabbas hårdast
Enligt beräkningarna skulle en pensionsålder på 70 år vara motiverad så snart den förväntade livslängden stiger med 4,5 år. Detta kan bli verklighet redan 2070, vilket innebär att alla födda från 2003 och framåt drabbas. Medan Generation Z fortfarande studerar eller precis börjat arbeta, tecknar sig redan bilden av ett betydligt längre arbetsliv än för deras föräldrar.
Aktiv-pension som testballon
Som ett första steg mot en generell höjning diskuteras nu den så kallade Aktiv-pensionen. Modellen, som stöds av regeringspartierna, ska göra det möjligt för pensionärer att fortsätta arbeta med skattelättnader. Redan idag arbetar 13 procent av de mellan 65 och 74 år, vissa av ekonomisk nöd, andra av personlig motivation. Business Punk Check ger en krass bild av läget.
– Pension vid 70 kommer, frågan är bara när politiken har modet att säga det öppet.
Rättvisa mellan generationerna
Frågan om hur systemet ska fungera när allt färre ska försörja allt fler kvarstår. Kopplingen till livslängd ses av många som en logisk konsekvens, även om den är bitter för de yngre. Experten på Business Punk understryker allvaret för de unga.
– De som är under 25 idag bör inte se privat sparande som ett alternativ, utan som en plikt.
För denna generation kommer den statliga pensionen i bästa fall vara en grundtrygghet, inte en fullgod försörjning. Alternativet till tuffa reformer idag beskrivs som ett socialt haveri imorgon. Den demografiska verkligheten lämnar inget val: antingen anpassas systemet, eller så kollapsar det.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
