BankID tar Sveriges första plats när det gäller e-legitimation. Med en nästintill total täckning bland den vuxna befolkningen är tjänsten djupt rotad i svenskarnas vardag. Nu växer intresset för l snabbt konkurrenten takt med nya politiska beslut och ökad digital mognad.
Siffrorna talar sitt tydliga språk när det gäller vem som regerar på marknaden. Under 2025 hade BankID 8,7 miljoner unika användare, enligt företagets egen statistik. Bland folkbokförda svenskar mellan 18 och 67 år uppger BankID att 99,9 procent har ett BankID. Det gör BankID till den överlägset största e-legitimationen i Sverige, och tjänsten används idag hos omkring 7 900 företag, myndigheter och organisationer.
Trots gigantens dominans visar Freja eID att det finns utrymme för fler aktörer. Enligt Freja själva hade bolaget 1 666 000 registrerade användare vid utgången av mars 2026. Tillväxten syns även i ekonomin, där de återkommande årsintäkterna i eID-segmentet ökat med 57 procent jämfört med samma period året innan. Det visar att tjänsten inte längre är någon marginell aktör på marknaden, även om avståndet till ettan fortfarande är betydande.
Även om BankID är den mest använda tjänsten i Sverige, finns det flera situationer där Freja eID fyller viktiga luckor. Ibland har BankID har ibland driftstopp. Om du bara har BankID och tjänsten ligger nere, kan du bli helt utestängd från din bank, Försäkringskassan eller 1177. Många stora myndigheter (som Skatteverket och Inera/1177) accepterar båda. Har du Freja som backup kan du logga in och sköta dina ärenden även om BankID har tekniska problem. Freja fungerar som en godkänd fysisk ID-handling i mobilen på tusentals ställen i Sverige. BankID är knutet till ditt bankkonto. Om du byter bank, förlorar tillgång till ditt konto eller om banken av någon anledning spärrar ditt BankID, står du utan e-legitimation.
En ny väg in i den offentliga sektorn
En viktig milstolpe för konkurrensen nåddes när Digg, Myndigheten för digital förvaltning, godkände Freja eID inom auktorisationssystemet för elektronisk identifiering. Detta innebär att offentliga aktörer från och med 1 januari 2026 kan köpa in Frejas tjänster inom systemet. För användarna innebär det i praktiken att fler myndigheter framöver kommer att erbjuda Freja som ett alternativ i sina e-tjänster.
BankID välkomnar utmaningen
Från BankID:s sida ser man inte negativt på att marknaden delas med fler. Charlotte Pataky, pressansvarig på BankID, ser utvecklingen som en drivkraft för förbättring. I en kommentar till Nyheter24 betonar hon vikten av att bibehålla en hög nivå.
– Vi välkomnar konkurrens och det bidrar till innovation. Vi måste fortsatt jobba hårt som vi har gjort i drygt 20 år med en stor kompetens och expertis inom säkra identifieringar och underskrifter. Säkerhetsläget som har förändrats mycket snabbt ställer mycket höga krav på oss att fortsätt leverera en säker och tillgänglig tjänst 24 timmar dygnet runt.
Skillnader i registrering och användning
Även om målet är detsamma, säker identifiering, skiljer sig metoderna åt. BankID är tätt kopplat till bankerna och kräver ofta pass eller nationellt id-kort för att aktivera funktioner som digitalt id-kort. Freja eID å sin sida tillåter registrering via appen och erbjuder fysisk kontroll hos omkring 2 000 ombud för de som exempelvis använder körkort för att nå en högre säkerhetsnivå.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen.
