Postnord borde stoppas från att kalla sina nedskärningar för ”pilotprojekt”. Anklagas för att mörka planerad försämring.
– Fortsätter man så här löser man till slut problemet med fallande brevvolymer: då finns ingen brevpost kvar att dela ut
Svenskarnas raseri mot Postnords stora nedskärningar växer – något NU.se rapporterat om tidigare. En skribent riktar nu skarp kritik mot bolagets strategi – och dömer ut höjda priser, försämrad service och urholkad beredskap. Bakgrunden är att Postnord kallar den nya bantningen av postutdelningen som ett pilotförsök. Samtidigt talar de öppet om en nationell utrullning.
– Om färdriktningen redan är utstakad blir ”pilotprojekt” mest ett behändigt ord för ännu en planerad försämring. Vad är det egentligen man testar om man redan bestämt vart försöket ska leda?, skriver skribenten i sin insändare till Norra Skåne.
Reaktionerna har även varit kraftfulla bland NU.se-läsare, där flera läsare vittnar om att de inte har något förtroende: ”Ta bort detta företag, de delar ut mer sällan men de höjer priset på allt. Sämsta någonsin”. En annan läsare skriver ”Nästa giv är att du själv ska leverera posten.”
”En självuppfyllande profetia”
Postnord brukar förklara förändringarna med att brevvolymerna i Sverige rasar. Men skribenten menar att bolaget självt bär ett stort ansvar. Detta genom att ständigt trissa upp sina priser. Ett vanligt frimärke har till exempel ökat från 13 kronor år 2022 till 22 kronor i dag.
De skenade kostnaderna slår nu hårt mot både traditioner och föreningsliv. Julkort och fysiska inbjudningar riskerar att helt prissättas bort när portot för ett tjugotal brev landar på flera hundra kronor. Samtidigt får ideella föreningar se stora delar av sina medlemsavgifter ätas upp av vanliga utskick.
– Det är en självuppfyllande profetia: gör tjänsten dyrare och sämre, se användningen minska och använd sedan minskningen som argument för att göra tjänsten ännu sämre, skriver skribenten.
Enligt skribenten kan Postnord inte ständigt skylla på de sjunkande volymerna när man själv driver på utvecklingen.
– Postnord kan inte år efter år höja priserna, försämra servicen och aktivt göra brev mindre attraktiva – och sedan peka på de sjunkande volymerna som om utvecklingen vore en naturkraft man själv står helt oskyldig inför.
Beredskapsrisker och bolagisering under lupp
Förutom de ekonomiska smällarna för hushåll och föreningar lyfts beredskapen fram som en ödesfråga. Samhället blir allt mer sårbart för el- och internetavbrott. Ett robust försvar kan därför inte förlita sig enbart på digital kommunikation. Postsektorn ingår i Sveriges beredskap och ska kunna möta totalförsvarets behov under höjd beredskap. Att montera ned den fysiska infrastrukturen beskrivs därför som kortsiktigt.
Kritiken bottnar i beslut från 1994, då Postverket bolagiserades. Då utlovades effektivisering, lägre priser och bättre service. Skribenten menar att facit i dag visar i stället på det motsatta. Nu ifrågasätts beslutet att driva grundläggande samhällsinfrastruktur som ett affärsdrivande bolag starkt.
– Fortsätter man så här löser man till slut problemet med fallande brevvolymer: då finns helt enkelt ingen brevpost kvar att dela ut, skriver skribenten.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
