Kommunen satte ner foten mot djupa urringningar och korta kjolar på jobbet. Stora protester fick arbetsgivaren att backa. Men nu tvingas anställda följa kraven under utredning.
Hur djup får urringningen vara – och hur kort får kjolen bli? I Vindelns kommun i Västerbotten har arbetsgivaren satt gränser: kjolar och shorts ska nå knäna, medan bröst, mage, rygg och säte ska täckas. Djupa urringningar pekas ut som olämpliga, enligt Västerbottens-Kuriren, VK. Men klädkraven har väckt kritik. Efter mängder av synpunkter backar kommunen och ska se över policyn, rapporterar SVT.
– Vi uppskattar att människor har hört av sig och delat med sig av sina synpunkter. Riktlinjen ska finnas kvar och uppfylla intentionen att vara ett stöd för verksamheterna, men vi behöver se över delar av innehållet, säger Katarina Häggström, HR-chef i Vindelns kommun, till SVT.
Ökad kontroll av kvinnors kläder
Bland reaktionerna finns frågor om vad kraven på täckande kläder egentligen ska åstadkomma. En anonym läsare kontaktade VK efter att ha reagerat på riktlinjerna. Läsaren ifrågasatte om klädkoden motverkar sexualisering av kvinnor – eller snarare ökar kontrollen över vad kvinnor får ha på sig.
Reglerna gäller all personal under arbetstid. I dokumentet ”Riktlinje för professionell klädsel och framtoning” framgår att: ”Under arbetstid förväntas medarbetare bära kläder som täcker bröst, mage, rygg och säte på ett sätt som är förenligt med verksamhetens professionella uppdrag (kjol och shorts exempelvis ska vara knälånga). Mycket korta plagg, mycket djupa urringningar, genomskinliga plagg eller annan starkt kroppsexponerande klädsel är inte lämplig i kommunens verksamheter”, skriver VK.
Vad som räknas som en alltför djup urringning eller en alltför kort kjol ska verksamhetens chef avgöra. Några exakta mått är inte tanken, enligt HR-chefen.
– Vi går inte med måttstockar. Tanken är att det ska ske i dialog och att vi ska förhålla oss professionellt på arbetsplatsen. Man må väl ha sunt förnuft tänker jag, säger Katarina Häggström till VK.
På tidningens fråga om reglerna framför allt riktar in sig på kläder som kvinnor bär svarar hon:
– Det är inte riktat enbart till kvinnor, utan det är riktat till alla medarbetare. Det handlar om hur man klär sig professionellt på arbetsplatsen, säger hon till VK.
Läsarnas kritik: ”Man ska få klä sig som man vill”
I SVT kommentarsfält diskuteras hur långt arbetsgivaren bör gå i att styra personalens klädsel. Och flera riktar kritik mot Kommunens riktlinjer för kläder. Pontus berättar att han inte fick ha trasiga jeans på förskolan där han arbetade. Han tycker att kravet var överdrivet: ”Jag fick till exempel inte ha jeans med hål i på min förskola, lite extremt tycker jag. Speciellt när folk i samhället och ibland deras föräldrar har på sig det. Man ska inte skydda barnen från något så fånigt när dom ändå ser det så ofta.”
En anonym lyfter hur arbetsgivare måste säkerställa ett arbetsklimat som gör att man kan klä sig korrekt trots värme: ”Det stora problemet uppstår väl när det blir väldigt varmt ute eller i lokalerna under t.ex. värmeböljor. Arbetsgivaren måste säkerställa att det inte blir 26-30 grader varmt inne på kontor.”
En lärare vill se större frihet i klädvalet – och anser att arbetsgivaren ska stå för kläderna om en klädkod införs: ”Så långt som möjligt ska man få ha vilka kläder man vill. Ska man ha klädkod ska arbetsgivaren tillhandahålla minst två omgångar i rätt storlek för individen.”
En annan läsare, som kallar sig Hasse, tycker att kollegorna bör fokusera på arbetet i stället för på klädseln: ”Man ska få klä sig som man vill! Om någon har problem med det så kan den personen välja att inte titta på käderna. Vi arbetar ju, antingen samtalar man med någon och då tittar man personen i ögonen eller så tittar man på det man jobbar med.”
Experten: Får inte bli moraliserande
Att arbetsgivare får ställa krav på klädsel betyder inte att vilka krav som helst är motiverade. Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog säger till VK att reglerna måste ha en tydlig koppling till verksamheten, exempelvis hänsyn till vårdtagare eller elever. De får inte bli moraliserande. Att börja mäta kjollängder är ett exempel på vad som kan gå över gränsen, enligt honom.
– Det får naturligtvis inte bli kränkande eller trakasserande, men generella riktlinjer för klädsel och liknande finns ofta på svensk arbetsmarknad, säger han till VK.
Enligt VK kan upprepade överträdelser av Vindelns riktlinjer leda till disciplinära åtgärder. Häggström bedömer dock att det inte skulle få så allvarliga konsekvenser som uppsägning. Samtal mellan chef och medarbetare ska vara första steget.
Backar – men kraven gäller fortfarande
Efter kritiken ska kommunen nu se över klädpolicyn. Men riktlinjen ska finnas kvar som stöd för verksamheterna, och vilka delar som ändras är ännu oklart, enligt SVT. Reträtten innebär alltså inte att kraven på täckande kläder har tagits bort. Medan arbetsgivaren ser över innehållet fortsätter den kritiserade policyn att gälla.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
