Från den 1 januari ändras sophanteringen för svenska hushåll. Förpackningar ska kunna lämnas vid eller mycket nära bostaden. Nu varnas det för att kostnader ändå kan hamna på de boende.
Den 1 januari 2027 sker en stor förändring av svensk sophantering. Då ska alla kommuner ha byggt ut så kallad fastighetsnära insamling av hushållens förpackningar. Det innebär att papper, plast, metall samt färgat och ofärgat glas som huvudregel ska kunna sorteras vid den egna fastigheten. Om det inte är möjligt att ha sopkärlen på själva fastigheten kan insamlingen i vissa fall ske på en annan plats. Men enligt Naturvårdsverket får den då ligga högst 400 meter från fastighetsgränsen.
Skulle vara gratis för hushållen
När reglerna presenterades av regeringen 2022 var budskapet att själva förpackningsinsamlingen skulle vara gratis för hushållen.
Företagen som sätter förpackningarna på marknaden ska genom producentansvaret betala kommunerna för insamlingen.
Problemet är att ersättningen inte alltid ser ut att täcka kommunernas och fastigheternas verkliga kostnader.
Marcus Oscarsson uppmärksammar frågan efter rapportering om situationen i Stockholm, där kostnaderna för det nya systemet blivit högre än ersättningen på vissa håll. Ersättningsmodellen utgår bland annat från ett visst antal hämtningar per månad.
Men fastigheter kan behöva få sina förpackningar hämtade oftare än så. Då uppstår en merkostnad.
Hushåll kan få betala
Naturvårdsverket bekräftar att en kommun får utforma sin avfallstaxa så att den täcker nödvändiga kostnader för bland annat infrastruktur, planering, kapital och drift av avfallshanteringen. Det betyder att reformen inte automatiskt är helt kostnadsfri för varje hushåll, trots att producentansvaret ska finansiera själva insamlingen av förpackningarna. I Stockholm har frågan blivit särskilt tydlig.
Fastigheter som inte kan ordna all förpackningsinsamling på den egna tomten kan i vissa fall få använda en återvinningsstation i stället. För dessa flerbostadshus har en avgift på 360 kronor per lägenhet och år funnits i förslaget till avfallstaxa. Avgiften ska täcka merkostnaden när återvinningsstationen behöver användas för fastighetens förpackningsinsamling.
Det betyder däremot inte att alla svenska hushåll får en ny avgift på 360 kronor. Kostnader och taxor varierar mellan kommunerna och avgiften i Stockholm gäller ett särskilt upplägg för berörda fastigheter.
Gamla återvinningsstationer förändras
Förändringen innebär också att de traditionella återvinningsstationerna får en annan roll. Fram till sista december 2026 får de användas för vanlig insamling av hushållens förpackningar. Från den 1 januari 2027 är huvudregeln i stället att vanliga förpackningar ska samlas in fastighetsnära. De lättillgängliga insamlingsplatserna ska framför allt användas för exempelvis skrymmande pappers-, kartong- och plastförpackningar.
På vissa orter innebär det att dagens återvinningsstationer kan försvinna eller byggas om. Syftet med reformen är att göra det enklare för hushållen att sortera och samtidigt öka mängden förpackningar som återvinns. För hushållen blir den största praktiska förändringen därför tydlig från årsskiftet: I stället för att regelbundet köra papper, plast, metall och glas till en återvinningsstation ska sorteringen i betydligt större utsträckning kunna göras hemma eller mycket nära bostaden.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
