Tre frågor om pengar får stora delar av svenska folket på fall. Fler än hälften klarar inte alla rätt i Finansinspektionens nya undersökning. Skillnaderna är dessutom stora mellan kvinnor och män. Nu kan du själv testa om du klarar frågorna.
Hur bra koll har du egentligen på din privatekonomi? Vet du vad som händer med pengarna när räntan läggs på år efter år? Och vad betyder inflationen för ditt sparande? Det kan låta som enkla frågor. Men en ny undersökning från Finansinspektionen visar att många svenskar har svårt att svara rätt.
Bara 46 procent klarade samtliga tre grundläggande frågor om ränta, inflation och riskspridning. Det innebär att 54 procent svarade fel eller var osäkra på minst en fråga. Nästan tre av tio klarade högst en av de tre frågorna. Undersökningen genomfördes den 17–31 augusti 2026. Totalt svarade 1 726 svenskar mellan 18 och 79 år.
– Många har både kunskapsluckor och känner en stor osäkerhet kring vad de faktiskt kan. Det påverkar förutsättningarna att fatta välgrundade ekonomiska beslut, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.
Testa själv – hur många rätt får du?
Finansinspektionens undersökning handlar om tre grundläggande ekonomiska samband. Här kan du testa dina kunskaper med frågor om samma ämnen.
Fråga 1: Du sätter in 100 kronor på ett sparkonto med två procents ränta per år. Du rör inte pengarna under fem år. Hur mycket finns på kontot efter fem år, om ingen skatt eller avgift dras?
A. Mindre än 110 kronor.
B. Exakt 110 kronor.
C. Mer än 110 kronor.
Fråga 2: Du har pengar på ett sparkonto som ger två procents ränta. Samtidigt stiger priserna med fyra procent under året. Vad händer med pengarnas köpkraft?
A. Du kan köpa mer än tidigare.
B. Du kan köpa lika mycket som tidigare.
C. Du kan köpa mindre än tidigare.
Fråga 3: Vilket sätt att investera brukar minska risken att förlora en stor del av sparandet?
A. Att sätta alla pengarna i ett enda företag.
B. Att sprida pengarna mellan många olika företag.
C. Det spelar ingen roll hur pengarna fördelas.
Svaren finns längre ner i artikeln.
Män svarar oftare rätt
Finansinspektionens undersökning visar stora skillnader mellan olika grupper.
På frågan om ränta på ränta svarade 71 procent av männen rätt. Bland kvinnorna var motsvarande andel 52 procent.
Även när det gäller riskspridning syns en tydlig skillnad. Där svarade 83 procent av männen rätt, jämfört med 68 procent av kvinnorna.
Men myndigheten pekar också på en annan förklaring till skillnaderna. Kvinnor svarar oftare att de inte vet och skattar sina egna ekonomiska kunskaper lägre. Bland männen anser 51 procent att deras ekonomiska kunskaper är ganska eller mycket höga jämfört med andra vuxnas. Bland kvinnorna är andelen 34 procent.
Unga har svårare med ekonomin
Även åldern spelar roll. Personer mellan 18 och 29 år har något sämre resultat på flera av frågorna än personer mellan 30 och 59 år. Utbildningsnivån har också betydelse. Personer med högre utbildning svarar oftare rätt på frågor om ränta, inflation och risk. Finansinspektionen pekar särskilt på skillnaden mellan att känna igen ett ekonomiskt begrepp och att förstå vad det innebär i vardagen.
Här är rätt svar på frågorna
Fråga 1: Rätt svar är C – mer än 110 kronor.
Med två procents ränta ökar beloppet från 100 till 102 kronor efter första året. Nästa år får du även ränta på den tidigare räntan.
Efter fem år finns ungefär 110,41 kronor på kontot.
Det kallas ränta på ränta.
Fråga 2: Rätt svar är C – du kan köpa mindre.
Även om pengarna på kontot ökar med två procent blir varorna fyra procent dyrare.
Det innebär att sparpengarna tappar i köpkraft. Pengarna räcker alltså till mindre än tidigare.
Fråga 3: Rätt svar är B – sprid pengarna mellan flera företag.
Genom att investera i många olika företag minskar du beroendet av hur det går för ett enda bolag.
Det kallas riskspridning. Det tar inte bort risken att förlora pengar, men kan minska effekten om ett enskilt företag går dåligt.
Finansinspektionen kräver större ansvar
Finansinspektionen anser att resultaten visar varför konsumentskyddet måste fungera även för personer med begränsade ekonomiska kunskaper. Den som tar lån, väljer sparform eller tecknar en försäkring måste kunna förstå vad avtalet innebär. Men myndigheten anser inte att hela ansvaret ska ligga på konsumenten.
– Ett starkt konsumentskydd kan inte bygga på att konsumenterna på egen hand ska navigera bland komplexa produkter och tjänster, säger Finansinspektionens generaldirektör Johan Almenberg.
