Den pampiga villan i centrala Vaxholm är byggnadsminnesförklarad. Här umgicks konstnärseliten vid förra seklets början – och en titt inuti huset skvallrar om hur stolta ägarna är över att vara en del av den 120-åriga historien. Men nu ska allt säljas för 25 miljoner kronor.
“Ett stort och rymligt hus med stilig utsida och spännande insida” skriver mäklaren.
Bara några hundra meter från färjeläget i Vaxholm ligger ett av stadens vackraste och mest anrika hus. Namnet är Villa Akleja, som är är byggnadsminnesförklarad och har äldre delar som är av kulturhistoriskt värde.
År 1901 köptes villan av konstnären J.A.G. Acke som 1901 lät genomföra en genomgripande ombyggnad (och huset blev större på kuppen).
Namnet Akleja är inte bara namnet på en blomma utan också en ordlek mellan “Acke” och hans fru ”Eja”. Paret bjöd in Sveriges konstnärselit vid förra seklets början och huset sägs ha spelat en stor roll som mötesplats och träffpunkt för det tidiga 1900-talets ledande kulturpersonligheter, som bott här under längre perioder eller bara över helgerna.
En titt på det stora husets fasad skvallrar om hur dåtidens konstnärer uppskattade sitt gästhus: den fris som är inmurad i fasaden (föreställer en dansande faun) är en gåva av skulptören Christian Eriksson och finns även på Dramaten i Stockholm.
“Här bor man lugnt och fridfullt med närhet till både stadskärnan och båtplats. Huset har anor från slutet på 1800-talet och det finns gott om vackra bevarade detaljer och en intressant historia” skriver mäklaren.
Den senaste tillbyggnaden gjordes 1998, men utan att göra våld på den speciella atmosfären som byggts upp under 120 år.
Den kombinerade ateljén och sällskapsrummet sätter tonen i huset: ett ljust och mäktigt rum med två våningars takhöjd där ljuset flödar in från olika håll, inte minst genom den glaslanternin som finns i taket. Här finns också en eldningsbar kakelugn och vackra trägolv.
En dubbeldörr ut till trädgården har skapats för att få ut stora konstverk och mellan ateljén och matsalen finns stor öppen spis, som har sin egna historia om Prins Eugen.
Och de nuvarande ägarna har konst, mer konst och ännu mer konst på väggarna. Frågan är hur många av tavlorna som är gåvor av dåtidens stora konstnärer.
Nu ska ägarna ta med sig allt och flytta ut. Kvar kommer en tom villa på 300 kvadratmeter stå och ta emot en ny familj som är beredd att betala 25 miljoner kronor.
“Villan passar utmärkt som permanent eller weekendboende för en familj som söker en vacker sjönära villa i rofylld stadsmiljö. Stora sällskapsutrymmen, fantastiskt ljusinsläpp och färgstark inredning gör huset till något verkligen speciellt” skriver mäklaren.
”Det är ett stort och rymligt hus med stilig utsida och spännande insida”.
Fler rum bjuder på fantastisk sjöutsikt: köket – med en eldningsbar äldre vedspis – ligger mot sjösidan och i anslutning till köket finns glasverandan där matbordet får plats. Från matplatsen kommer man ut på altanen mot sjön. Och övervåningens största sovrum har fin utsikt över inloppet till Vaxholm.
I den tillbyggda delen finns stort sällskapsrum med full takhöjd – och ytterligare ett kök. Dessutom finns här ett master bedroom och två mindre sovrum.
Men vi måste nämna den stora (4000 kvadratmeter) trädgården: den planerades från början av trädgårdsmästare från Bergianska trädgården i början av 1900 talet. Den vinranka som vid 1900-talets början togs med från Italien och planterades tätt intill husets sydsida och ger fortfarande vindruvor.
Närmast huset växer rosor och runt omkring finns fina syrener, äppelträd och vinbärsbuskar. Från tomten är det fin sjöutsikt mot Södra Vaxholmsfjärden.
“Tomten är ovanligt stor i Vaxholms stad och bidrar till att ge huset sin speciella karaktär. Trädgården är varierande och lummig med en blandning av stora träd, gröna gräsytor och karga klipphällar som ger tomten en skärgårdskaraktär” skriver mäklaren.
Längst ner på södra delen av tomten finns poolområdet, bastu och ett stort soldäck, Insynskyddat mellan klipporna och gröna buskar. Går man genom grinden ut på Västra Ekuddsgatan är man snabbt nere vid båtplatsen.
