Polismyndigheten vuxit med 40 procent sedan 2016, backar resultaten när det gäller vanliga mängdbrott. En ny slutrapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att medan polisen blivit vassare på att bekämpa gängvåld, lämnas vardagsbrottsligheten i sticket.
Målet om 10 000 fler anställda har nu uppnåtts, men resurstillskottet syns inte i statistiken för mängdbrott. Tvärtom minskade andelen uppklarade mängdbrott från 13 till 11 procent under perioden 2016–2024. Albin Östervall, utredare på Brå, menar att man borde kunna kräva mer av en så stor myndighet.
– Man borde åtminstone inte ha försämrat resultaten, säger Albin Östervall, utredare på Brå, till TN.

Framgångar mot gängvåldet
Rapporten är dock inte bara dyster läsning. När det kommer till den allra grövsta brottsligheten, som skjutningar och sprängningar, har polisen tagit stora kliv framåt genom nya arbetssätt.
– Polisen har blivit bättre på att klara upp och arbeta mot de allra grövsta våldsbrotten, till exempel skjutningar och sprängningar, som typiskt kan kopplas till kriminella nätverk. Där ser vi både att man har förbättrat uppklaringen av de brotten och saker som att man stoppar fler brott på ett försöksstadium, säger han till TN.
Civilanställda står för största ökningen
En stor del av tillväxten förklaras av civilanställda, en grupp som vuxit med hela 90 procent. Att det inte blivit fler utbildade poliser i samma takt förklaras med den långa utbildningstiden. Många av de civila arbetar som specialister i komplexa utredningar eller inom HR och utbildning.
– Det var nog inte så det var meningen att det skulle bli från första början men sen har man justerat målen lite under resans gång. På ett sätt så skulle jag ändå säga att det är ganska naturligt att det har blivit så. Det handlar helt enkelt om att det tar tid att utbilda poliser. Det är mycket flexiblare att anställa civilanställda som inte behöver genomgå en polisutbildning.
– Man kan också säga att det är svårt att växa utan att även stödavdelningarna växer. Tittar man till exempel på HR-avdelningen som har vuxit mycket så beror det till stor del på att HR-avdelningen är ansvarig för polisutbildningen. Och vill man då få in fler poliser så kommer även utbildningsdelen att behöva växa och då får man en större HR-avdelning.
Högst polistäthet i Norden
Sverige har nu 225 poliser per 100 000 invånare, vilket är högst i Norden. Trots de stora resurserna är det svårt att jämföra effektiviteten med grannländerna på grund av skillnader i statistikföring. Brå efterlyser nu att polisen tar med sig framgångsfaktorerna från arbetet mot grov brottslighet in i den bredare verksamheten.
– Det är en bra fråga. I och med att vi har ett mer övergripande kvantitativt perspektiv så har vi inte varit inne och tittat jättemycket på förklaringar till varför det har blivit som det har blivit. Vi har mer konstaterat hur det har blivit.

Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.












