Sverige har gjort läxan – men nu ska vi betala för länder som låtit bli. Ett nytt förslag från EU-kommissionen vill skicka dina miljarder av svenska elkunders pengar till utländska elnät.
Sverige står inför en ekonomisk rysare på elmarknaden. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som innebär att medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas för att finansiera gemensamma satsningar på det europeiska elnätet, rapporterar Ekot.
För svensk del handlar det om enorma summor. Svenska kraftnät sitter i dag på cirka 65 miljarder kronor, pengar som betalats in av svenska elkunder för att bygga bort trånga sektorer i det inhemska nätet. Nu vill EU att 25 procent av dessa pengar ska gå till investeringar långt utanför Sveriges gränser.
”Ett blankt nej”
Kritiken är massiv från både politiskt håll och näringslivet. Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, sparar inte på krutet.
– Vi avstyrker det helt. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej. Förslaget om flaskhalsavgifter borde strykas i sin helhet, säger han till Tidningen Näringslivet.
Logiken bakom avgifterna är att de ska lösa lokala problem, menar han.
– Legitimiteten bakom att ta ut de här avgifterna av svenska elkunder, oavsett om det är företag eller konsumenter, det är att man ska motverka trängsel där de tas ut. Kostnaderna tas ut här i Sverige för att motverka inhemska flaskhalsar.
Sverige är ett av få länder som faktiskt infört elområden. Det är just detta system som genererar intäkterna. Att nu tvingas dela med sig till länder som inte gjort samma arbete ses som djupt orättvist.
– Vi har gjort vår hemläxa och delat upp vårt land i olika elområden, bland annat efter påtryckningar i det europeiska samarbetet. Om de då ska transfereras till någon annan del av Europa, där man kanske inte har gjort sin hemläxa i samma utsträckning, så frångår det hela principen till varför man tar ut avgifterna överhuvudtaget, säger Kvarfordt.
Han drar en parallell till trafiken för att visa det absurda i det hela.
– Det här blir lika absurt som om vi skulle samla in trängselavgifter i Stockholmstrafiken för att realisera ett infrastrukturprojekt någon annanstans i Europa. Den principen är helt enkelt helt orimlig.
Risk för miljardsmäll
Även industrin ser mörkt på förslaget. Jakob Tellgren, vd för IKEM, menar att förslaget hotar systemets trovärdighet.
– Det här är fel väg att gå. Flaskhalsintäkter som genereras i Sverige ska inte användas till investeringar i andra geografiska områden. Det riskerar att undergräva förtroendet för systemet och drabba svenska elkunder och företag, säger Tellgren.
Han betonar att pengarna i grunden tillhör kunderna.
– Flaskhalsintäkterna är i praktiken en skuld till elkunderna. De kan därför inte användas för investeringar i andra länder. Vår utgångspunkt är att svenska politiker säkerställer att en sådan lagstiftning inte kommer på plats.
EU:s så kallade ”Grid Package” förhandlas just nu i Bryssel. Kommissionen hoppas på en överenskommelse redan i sommar. För att stoppa förslaget krävs att en tillräckligt stor grupp länder röstar nej i ministerrådet. Sverige och Frankrike pekas ut som de största motståndarna, men utgången är långt ifrån säker.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
