Mycket av det som en gång fanns på internet har nu försvunnit. Den digitala glömskan suddar sakta ut information om vår samtid, och hittills axlar ideella organisationer det största ansvaret för att arkivera internet. En av dem riskerar över 4 miljarder i böter för arbetet att rädda internet.
Mycket av det som publiceras på internet försvinner. Enligt en studie har 25 procent av alla webbsidor som publicerats mellan 2013 och 2023 har försvunnit. Ännu finns inga formella ansträngningar för att bevara innehåll på internet, utan istället har det hamnat i ideellas händer, skriver BBC.
En av dem är den ideella organisationen Internet Archive i USA. De har påbörjat det mest ambitiösa arkiveringsprojektet som någonsin gjorts. De har bland annat samlat in 866 miljarder webbsidor, 44 miljoner böcker, över 10 miljoner filmer och tv-program.
– Mer och mer av våra intellektuella ansträngningar, vår underhållning, våra nyheter och många av våra konversationer existerar bara i en digital miljö. Den miljön är i sig bräcklig, säger Mark Graham, chef för Internet Archive hemsida Wayback Machine.
Men det är inte bara Internet Archive som höjer varningsflaggorna. En ny studie från Pew Research Center i Washington DC visade att nästan 40 procent av de hemsidor som fanns 2013 inte längre går att komma åt. Nästan 10 procent av det innehåll som publicerades under 2023 var borta redan i oktober samma år.
Studien kom fram till ett annat bekymmersamt fenomen. Mer än hälften av artiklarna på Wikipedia innehåller trasiga länkar i referenserna, alltså har bevisen som backar upp informationen försvunnit från internet.
Ett fall i Storbritannien visar hur sårbart internet kan vara. Brittiska bibliotekets webbarkiv utsattes för en cyberattack 2023 och nu, ett år senare, är mycket av deras samling fortfarande borta.
Riskerar 4 miljarder i böter
Det är inte alla som välkomnar Internet Archive. De stämdes av ett bokförlag och domstolen bedömde att att dokumenteringen är i strid med upphovsrättslagarna. Nu pågår ännu en rättsprocess med ett musikbolag där Internet Archive riskerar att stämmas på 400 miljoner dollar, motsvarande runt 4,1 miljarder kronor. En rättslig förlust kan innebära att organisationen går under.
Mar Hicks, teknologihistoriker vid universitetet i Virginia, menar att det är oklart vems ansvar det är att arkivera internet. Inte heller är det tydligt i vems intresse det ligger. Han förklarar ur en historikers perspektiv att olika gruppers skilda intressen lett till att vi i dag saknar tillgång till all den information vi skulle önska.
– Vi har en mängd dokument från det förflutna. Men vi har bara vissa dokument och vissa personers röster, och många av de rösterna som saknas är otroligt viktiga, och de har raderats, förklarar Hicks.
Det är därför det inte är helt glasklart vem som ska fatta beslut om vad som ska sparas. Något historikern däremot är mer säker på är att vi alla borde betala och bidra till att stödja arkiveringen av internet.
– Ur ett mycket pragmatiskt perspektiv, om du inte betalar dessa människor och ser till att arkiven finansieras kommer de inte att existera i framtiden. De kommer att gå sönder och då kommer hela poängen med att samla in dem att ha gått ut genom fönstret. För att hela poängen med arkivet inte är att det bara samlas in, utan att det finns kvar i all framtid, säger Mar Hicks.
LÄS MER:
Mauritza Klingspor är examinerad journalist med erfarenhet från nyhetsbyråer och dagspress.
