Att se siffrorna ligga stilla på ett sparkonto ger många svenskar en skön nattsömn. Men medan du sover pågår en tyst urholkning av dina tillgångar. Enligt experterna kan den där upplevda tryggheten vara en ekonomisk fälla som gör att du halkar efter i förmögenhetsbygget.
Problemet stavas inflation. När priserna i samhället stiger, räcker dina sparade kronor till allt mindre. Américo Fernández, privatekonom på SEB, utalade sa i augusti detta, till Dagens PS.
– Inflationen innebär att saker i regel blir dyrare för varje år. För pengarna på sparkonto, som oftast är förknippade med en låg avkastning, betyder det att de tappar i värde. Du kan alltså köpa mindre varor och tjänster för dem.
Trots att vi befinner oss i 2026 väljer 61 procent av svenskarna fortfarande att ha sitt sparande hos storbankerna. Där är räntan ofta deprimerande låg. Enligt SCB låg snitträntan på vanliga sparkonton på blygsamma 0,48 procent i januari i år, meddelar nu tidningen.
Kathy Kellert, chef för indexaktieprodukter på Vanguard, menar att rädslan för börsens svängningar kan kosta mer än den skyddar.
– Jag tror att anledningen till att människor håller fast vid extra mycket kontanter är att det kan kännas säkert. Men det kan också i det tysta urholka de framsteg som investerare gör mot sina långsiktiga finansiella mål, säger hon till CNBC.
Miljonregn eller korvören?
Skillnaden mellan att ha pengarna på kontot kontra börsen blir dramatisk över tid. Kathy Kellert jämför två scenarier på tio år:
- Sparkontot: 9 000 kronor växer till 9 400 kronor. Men med 2,5 procents inflation är köpkraften bara värd 7 300 kronor.
- Börsen: Samma summa med 10 procents avkastning växer till 23 400 kronor. Efter inflation motsvarar det fortfarande 18 300 kronor.
Detta bekräftas av siffror från Avanza. Om du månadssparar 2 000 kronor i tio år landar du på 240 000 kronor på ett räntefritt konto. Väljer du börsen (med 7 procents avkastning) har du istället över 344 000 kronor.
Jordan Gilberti, finansiell rådgivare på Sage Wealth Group, betonar att kontanter har en roll – men inte för tillväxt:
– Även om kontanter ger stabilitet och likviditet, håller de sällan jämna steg med långsiktiga investeringar, vilket innebär att sparare kan halka efter i att bygga verklig förmögenhet Kontanter har absolut en roll i en finansiell plan, främst för kortsiktiga behov och nödfonder, men de är inte utformade för att driva långsiktig tillväxt.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
