Strid om nya kravet på kontanter. Regeringen vill genom en ny lag tvinga livsmedelsbutiker och apotek att acceptera fysiska pengar. Men nu möter förslaget ett tungt bakslag: Lagrådet avstyrker lagen helt och kallar den för ”verkningslös”. Detta står på spel inför beslutet den 10 mars.
I december 2025 tog regeringen nästa steg för att skydda kontanternas ställning i Sverige. Lagförslaget, som bygger på slutsatserna från betalningsutredningen (SOU 2023:16), syftar till att garantera att de mest grundläggande behoven – mat och medicin – ska kunna tillgodoses även för de cirka en miljon svenskar som lever i ett digitalt utanförskap. Lagen är tänkt att träda i kraft 1 juli 2026.
Regeringens förslag, som formellt går under namnet Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt, innehåller tre huvudpelare:
- Mottagningsplikt: Apotek och livsmedelsbutiker med bemannade kassor blir skyldiga att ta emot kontanter för livsnödvändiga varor.
- Säkerhetsventil: Skyldigheten gäller inte om den medför orimliga kostnader som hotar butikens existens, eller om personalens säkerhet (rånrisk) inte kan garanteras.
- Infrastruktur för företag: Krav på att banker och betaltjänstleverantörer ska tillhandahålla platser för dagskasseinsättning och växeltjänster i ”betryggande utsträckning” över hela landet.
Lagrådet sågar förslaget
När Lagrådet granskade förslaget i februari 2026 sparade de inte på kritiken. Deras huvudargument är att lagen är onödig eftersom nästan alla apotek och mataffärer redan tar emot kontanter idag. Det mest problematiska, enligt Lagrådet, är lagens utformning. Eftersom regeringen föreslår att butiker fortfarande får neka kontanter av säkerhetsskäl eller ekonomiska skäl – precis som de gör idag med stöd av avtalsfriheten – skapas ingen reell förändring. Lagrådet skriver i sitt yttrande:
”Det framstår som diskutabelt att införa en lagstiftning som ålägger privata subjekt en skyldighet som de redan uppfyller tillfredsställande.” I praktiken menar Lagrådet att lagen blir en ”papperstiger”: den ser kraftfull ut på ytan men saknar tänder i verkligheten.
Bakom lagförslaget ligger en brådskande rekommendation från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). I en tid av ökad geopolitisk osäkerhet ses kontanter som en nödvändig reserv om betalsystem som Swish eller kortnätverk skulle slås ut vid ett cyberangrepp eller elavbrott.
Utredningen Statens roll på betalningsmarknaden betonade att om kontantanvändningen sjunker under en kritisk nivå, kommer den infrastruktur som krävs (värdetransporter, uttagsautomater) att klappa ihop. Regeringen anser därför att man måste tvinga fram en efterfrågan för att hålla systemet vid liv. Regeringen står nu inför flera val. Den 10 mars 2026 ska den slutgiltiga propositionen läggas fram. De har tre alternativ:
- Gå vidare oförändrat: Ignorera Lagrådets kritik och hoppas att lagen har en signalverkan.
- Skärpa kraven: Ta bort eller snäva in undantagen för butikerna för att göra lagen mer effektiv (vilket skulle möta hårt motstånd från branschorganisationen Svensk Handel).
- Dra tillbaka förslaget: Skrota idén om tvingande regler för butiker och istället satsa helt på att stärka bankernas ansvar för kontanthanteringen.
Källor: Lagrådets remissyttrande (feb 2026), Regeringens lagrådsremiss ”Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt”, SOU 2023:16.
