I sommar införs EU:s nya lönetransparensdirektiv i Sverige. En reform som syftar till att radera löneskillnader mellan könen. Men nu höjer Volvo Cars rösten. Biljätten fruktar att de nya reglerna dränker företagen i byråkrati och skadar Sveriges förmåga att locka globala talanger.
Syftet är gott: män och kvinnor ska ha lika lön för lika arbete. Men vägen dit beskrivs nu som en administrativ mardröm. Trots att EU lovat att minska regelkrånglet, landar nu en ”regelkoloss” på de svenska företagens bord.
Volvo Cars, som redan jobbat strukturerat med frågan och har ett globalt lönegap på låga 1,5 procent, är kritiska till hur förslaget utformats.
– Det kan över tid skada vår förmåga att attrahera och belöna globala talanger. Regeringen borde inte hasta fram lagstiftningen utan ta tid till att få en så balanserad lösning som möjligt, säger Christian Carlsson, Head of Compensation and Benefits på Volvo Cars till Tidningen Näringslivet.
Kritik mot ”luddigt” lönebegrepp
En av de största stridsfrågorna är vad som faktiskt ska räknas som lön. Regeringen vill ha ett brett begrepp där allt från pension till förmåner inkluderas. Det skapar kaos när anställda med olika kollektivavtal och pensionsplaner ska jämföras i samma kategori.
– När vi använder ett så brett lönebegrepp och även blandar arbetstagare med olika kollektivavtalade lönemodeller så blir det svårt och omständligt att analysera och hitta de lönegap som faktiskt beror på kön, förklarar Carlsson.
Hotet mot den svenska modellen
Förutom bergen av pappersarbete införs något som kallas ”fastställelsetalan”. Det innebär att anställda kan dra sin arbetsgivare inför domstol för att få fastslaget att diskriminering skett – utan att ens kräva skadestånd. Kritiker menar att detta flyttar makten över lönebildningen från fack och arbetsgivare till domstolar, vilket kan hota den svenska modellen.
Dessutom finns en oro för att individuell lönesättning, baserad på prestation, kan tvingas ge vika för stela tariffsysten för att företagen ska vara ”säkra” inför lagen.
– Vi befarar att lönesättning i framtiden mer blir av tariff-karaktär och den så viktiga principen att lön sätts utifrån prestation urholkas, säger Christian Carlsson.
Detta innebär de nya reglerna (Punkt för punkt):
- Vid rekrytering: Arbetsgivaren måste informera om ingångslön eller intervall senast vid löneförhandlingen. Det är nu förbjudet att fråga kandidater om deras tidigare lön.
- Anställdas rättigheter: Vem som helst kan begära ut information om vad kollegor av motsatt kön tjänar i genomsnitt för likvärdigt arbete.
- Lönerapportering: Företag med över 100 anställda måste skicka in lönerapporter till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
- Sanktioner: Om lönegapet överstiger 5 procent utan saklig grund kan det leda till vitesföreläggande eller sanktionsavgifter på upp till 8 prisbasbelopp.
- Omvänd bevisbörda: Om ett företag misskött sin rapportering är det upp till arbetsgivaren att bevisa i domstol att diskriminering inte har skett.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
