I Finland utvecklas teknik som bli avgörande för framtida uppvärmning av hushåll. Man testar att använda en kärnreaktor för fjärrvärme.
– Vi är så seriösa som man över huvud taget kan vara, säger Pekka Tolonen, vd för Helen Kärnkraft Ab, till Yle.
Istället för kol och gas kan små, underjordiska kärnreaktorer bli lösningen för större städers energibehov i framtiden. Den finska energikoncernen Helen bygger just nu en testanläggning i Helsingfors som kan bli avgörande för framtida stadsuppvärmning, uppger finska Yle.
I den första fasen handlar det om en testreaktor. Själva anläggningen i Sundholmen kommer inte att innehålla något uran, istället används elektriska värmeelement för att simulera processen. Syftet är att kontrollera de passiva säkerhetssystemen, alltså att reaktorn kan kyla ner sig själv även om strömmen går i en nödsituation.
– Vi kommer alltid till en situation där kedjereaktionen i reaktorn stannar. Men alla kärnreaktorer producerar värme även efter avstängning. Det centrala är att få bort värmen så att en härdsmälta inte uppstår, säger Tommi Nyman, vd för Steady Energy.

Tekniken, som ursprungligen utvecklats vid forskningsinstitutet VTT, skiljer sig från traditionella kärnkraftverk. Eftersom dessa reaktorer arbetar med lägre temperatur och tryck kan de placeras under mark och närmare bebyggelse. En enda modul beräknas kunna leverera 50 megawatt värme. För att täcka Helsingfors behov kan det krävas upp till ett dussin sådana moduler. Men det handlar inte bara om värme, behovet av el ökar i snabb takt.
– Det är uppenbart att det också finns behov av elproduktion i huvudstadsregionen. Vår bedömning är att effektbehovet i Helsingfors kan fördubblas fram till slutet av detta årtionde, säger Pekka Tolonen.
Det osäkra världsläget och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har gett projektet en ny dimension. Att bygga kritisk infrastruktur skyddat under jord har blivit en prioritet.
– Att bygga infrastruktur i skydd har i det här geopolitiska läget fått ökad betydelse, säger Tommi Nyman.

Om allt går enligt plan kan den första kommersiella reaktorn vara i drift i början av 2030-talet.
– De stora riskerna i projektet bearbetas tidigt så att vi kan gå vidare med tillräcklig säkerhet, säger Pekka Tolonen.

William Karlsson bevakar ekonomi, teknik och motor och är examinerad journalist och har bland annat arbetat på Sveriges Radio och Sörmlands Nyheter.












