Kända ansikten används för att lura dig på pengar. Med AI får bedragare kända profiler att tipsa om lönsamma investeringar. Nu varnar Internetstiftelsen för bluffarna i ditt flöde.
Kändisen pratar direkt till dig och avslöjar en investering som kan ge snabba pengar. Men både rösten och videon är förfalskad. Bakom erbjudandet finns bedragare som använder ett välkänt ansikte för att vinna ditt förtroende. Zlatan Ibrahimović, Leif GW Persson och Elisabeth Svantesson är exempel på personer som har utnyttjats i sådana bluffannonser, enligt Internetstiftelsens sajt Internetkunskap. De medverkar alltså inte i erbjudandena – deras utseende och röster används utan att annonserna är äkta.
Bluffen börjar i ditt flöde
AI-klonade kändisar och falska nätbutiker är några av ämnena när Internetstiftelsen arrangerar Hela Sveriges säkerhetsevent på fredagen den 9 oktober. Organisationen pekar på hur internationella bedrägerinätverk når människor genom vardagliga annonser i sociala medier.
– Bedrägerierna vi möter i Sverige är ofta en del av en global verksamhet, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.
Enligt Internetkunskap kan annonserna också efterlikna nyhetsartiklar eller tv-inslag. Kända journalister ser då ut att presentera en lönsam investering, trots att inslaget är påhittat. Klickar du vidare kan du hamna på en falsk webbplats där du uppmanas att registrera dig. Bedragarna vill ofta få ditt telefonnummer för att kunna ringa upp och fortsätta sälja in investeringen. En snygg sajt, kundomdömen och välkända logotyper är därför ingen garanti för att erbjudandet är seriöst.
AI gör bluffen svårare att upptäcka
Tekniken används inte bara för att förfalska kändisar. Bedragare kan också skapa välgjorda webbplatser med trovärdiga texter, bilder och en falsk kundtjänst. Det gör att gamla varningssignaler, som dåligt språk och slarvig design, inte alltid finns kvar. En professionell yta kan dölja ett bedrägeri.
– Om bedragarna bara behöver prata eller synas helt kort är det inte alls svårt att få de sekunderna att bli perfekta. Men om samtalet håller på längre tid är det lättare att se och höra att något inte stämmer. Det är inte bara för att själva videon kanske börjar fallera lite. Vi kan känna igen hur någon vi känner brukar röra sig och prata, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie vid Nationellt it-brottscentrum.
Nätbutiken kan vara något annat än den verkar
Även fejkbutiker och oseriös dropshipping tas upp under säkerhetseventet. Dropshipping innebär att butiken säljer varor utan att ha ett eget lager. Det är inte i sig ett bedrägeri. Men enligt Internetkunskap använder vissa oseriösa företag AI-bilder för att ge en falsk bild av tillverkningen – exempelvis genom att visa påstått hantverk. Varan som kommer hem kan sedan vara av betydligt sämre kvalitet än den som visades i annonsen. För dig som handlar gäller det därför att kontrollera vem du faktiskt köper av, leveranstiden och villkoren för returer.
Bakom bluffarna finns bedrägerifabriker
Bakom nätbluffarna finns organiserade bedrägerifabriker. Under ett säkerhetsevent berättar Amnesty Sverige om stora center i Sydostasien där människor tvingas lura andra på nätet under slavliknande förhållanden. Interpol beskriver hur polisen arbetar för att slå ut nätverken. Deltagarna får också lära sig hur bluffannonser fungerar och vilka psykologiska knep bedragarna använder för att vinna ditt förtroende.
Så kan du minska risken att bli lurad
- Stanna upp vid löften om snabba pengar. Ett känt ansikte gör inte investeringen trovärdig.
- Lita inte på utseendet. Videor, nyhetsinslag, logotyper och kundomdömen kan vara falska.
- Kontrollera nätbutiken. Granska kontaktuppgifter och sök efter omdömen utanför butikens egen sida.
- Läs leverans- och returvillkoren. Kontrollera också om extra avgifter tillkommer.
- Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som ringer upp dig.
Källa: internetkunskap.se
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
