Försäkringskassan slår larm om stora bedrägerier med sjukpenning. 800 miljoner kronor försvinner varje år. Nu vill regeringen införa hårdare tag – bidrag ska spärras direkt och fuskare får straffavgift.
Sjukpenningen är ryggraden i den svenska socialförsäkringen, med utbetalningar på 46 miljarder kronor under förra året. Men systemet läcker. Försäkringskassan har nu publicerat en rapport som kastar ljus på drivkrafterna bakom fusket. Rapporten visar att ekonomisk press är den enskilt största riskfaktorn.
Personer med låga inkomster är nästan dubbelt så ofta misstänkta för bidragsbrott jämfört med andra sökande.
– Ungefär hälften av de som misstänkts för brott har haft en skuld hos Kronofogden. Drivkrafterna varierar från ett desperat behov av pengar till ren girighet, konstaterar Försäkringskassan i rapporten.
Statistiken visar även på andra demografiska skillnader. Utrikes födda, samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, är överrepresenterade bland de misstänkta.
En oroväckande trend är hur organiserad brottslighet utnyttjar välfärdssystemet. Nationellt underrättelsecentrum har identifierat drygt 11 000 nätverkskriminella som fått sjukpenning mellan 2020 och 2023. För omkring 1 500 av dessa fungerar sjukpenningen som en grundförsörjning – en metod för att skaffa sig en laglig, ”vit” inkomst.
– Det händer att läkare manipuleras eller vilseleds att utfärda intyg för påhittade besvär, säger Rosa Fiorito, tillförordnad chef för myndighetens brottsförebyggande arbete.
Enligt rapporten är de tre vanligaste brottsuppläggen:
- Arbete under sjukskrivning: Att inte meddela att man börjat jobba igen.
- Inkomstfusk: Att lämna oriktiga uppgifter om arbetsplats och lön.
- Utlandsvistelse: Att lyfta ersättning trots att man bor eller vistas utomlands.
Myndigheten har nu fått skärpta verktyg för att vända trenden. Genom sekretesslättnader kan man nu utbyta information med banker och andra myndigheter på ett mer effektivt sätt. Dessutom väntar hårdare tag från politiskt håll. Från och med den 1 juli föreslår regeringen nya sanktionsavgifter för den som orsakar felaktiga utbetalningar.
Försäkringskassan föreslås även få befogenhet att spärra utbetalningar direkt vid misstanke om brott.
– Vi arbetar väldigt fokuserat för att förhindra och upptäcka bidragsbrott. Det utökade informationsflödet ger oss de verktyg vi behöver för att stoppa fusket, säger Peter Fausö, chef för Försäkringskassans kontrollarbete.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
