Nya lagar och regler som nu trätt i kraft gör 100 000-tals svenskar till vinnare. De med vissa lån blir däremot förlorare. Så här påverkas du.
Sjunkande inflation och en rad nya lagändringar ger svenska hushåll mer i plånboken under 2026. Förutom den sänkta inkomstskatten finns flera lagändringar som nu trätt i kraft. Sparekonomen Frida Bratt ser flera ljuspunkter med nya regler för tandvård, elskatt och sparande. Reformerna är så omfattande att regeringen fått kritik av finanspolitiska rådet.
När inflationen oväntat sjönk till 2,3 procent beskrev Frida Bratt utvecklingen som en efterlängtad lättnad. Snart kommer dessutom sänkt matmoms.
– Inflationen faller tillbaka och det är positivt för alla hushåll. En låg inflation ger utrymme för stimulanser för att lyfta svensk ekonomi, såsom finanspolitiska sådana i form av skattesänkningar exempelvis, säger hon till Aftonbladet.
En av de största förändringarna rör tandvården. Den avgiftsfria tandvården begränsas nu till att gälla upp till 19 år (tidigare 23). Istället flyttas resurserna för att stötta äldre och sjuka.
- Från 67 år: Ett kraftigt förstärkt högkostnadsskydd införs där patienten betalar högst 10 procent av referenspriset.
- Riskgrupper: För vissa diagnoser höjs det särskilda tandvårdsbidraget till 1 000 kronor per halvår.
- Unga (20–23 år): Får ett höjt tandvårdsbidrag men får räkna med att betala mer för undersökningar själva.
El och resor: Vinnare och förlorare
För villaägare innebär den sänkta elskatten (nu 36 öre per kWh) en besparing på runt 2 000 kronor per år. Frida Bratt pekar på att lägre elpriser är en av nycklarna till att inflationen fallit tillbaka.
När det gäller resande är bilden mer splittrad. Gränsen för att få göra reseavdrag höjs från 11 000 till 15 000 kronor, vilket gör att många pendlare får ett lägre avdrag eller inget alls. Samtidigt gör den stärkta kronan utlandsresorna billigare.
– Vi får mer för pengarna när vi reser utomlands och en stark krona är ett kvitto på att förtroendet för svensk ekonomi är stort, säger Frida Bratt.
Sänkt inkomstskatt
Skatten sänks främst för heltidsarbetande låg- och medelinkomsttagare och blir därmed det tionde jobbskatteavdraget i ordningen. För en person med en årsinkomst på 300 000 kronor väntas sänkningen ge ungefär 1 800 kronor extra nästa år, motsvarande cirka 150 kronor i månaden. Här hittar du en tabell över hur du påverkas.
Sparande och lån – ISK-skatten slopas för många
För att uppmuntra buffertsparande blir nu de första 300 000 kronorna på ett ISK eller en kapitalförsäkring helt skattefria. Men Bratt varnar för att den starka kronan har en baksida för sparare med pengar i utlandet:
– Dock har en starkare krona en negativ effekt på vårt sparande som är noterat i till exempel dollar, så som globalfonder. De går sämre än vad de annars skulle ha gjort.
För de med lån väntar också en stor förändring: ränteavdraget för blancolån (lån utan säkerhet) slopas helt, vilket innebär att den tidigare “skatterabatten” på konsumtionslån försvinner.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
