Håll ut, det kommer att bli bättre om två år. Det är budskapet från statens bank SBAB till alla svenskar som ser sina bolåneräntor stiga allt mer.
“Trots att bolåneräntorna stiger på bred front och framöver ligger en bra bit över de senaste årens nivåer, väntas de förbli marginellt högre sett ur ett längre historiskt perspektiv” skriver statens bank SBAB i en ny rapport.
På ett år har Riksbanken höjt styrräntan sex gånger, senast i går den 26 april. Styrräntan är nu 3,50 procent. Många svenskar som har rörliga bolåneränta kommer att få betala ännu mer till sin bank framöver.
Statens bank SBAB har försökt spå framtiden och enligt experter så kommer vändningen om ca ett år:
“I februari 2024 när de senaste 12-månaderstalen för inflationen har kommit ner under 4 procent, och inflationshotet uppenbart lagt sig, väntar vi oss att Riksbanken kommer att besluta om en första sänkning av styrräntan till 3,50 procent. Därefter gradvisa sänkningar med 0,25 procentenheter gör att styrräntan når den bedömda jämviktsnivån på 2 procent i maj 2025” står det i SBAB:s nya rapport.
Trots att bolåneräntorna stiger på bred front och framöver ligger en bra bit över de senaste årens nivåer, väntas de förbli marginellt högre sett ur ett längre historiskt perspektiv, menar SBAB.
Redan fram emot jul kan bolåneräntorna har sjunkit en aning: “I december 2024 ligger såväl de långa som korta boräntorna på samma nivå strax under 4 procent”.
Och om två år kan alltså räntan vara runt 2 procent.
I år löper många svenska bolån ut – det handlar om ett värde av totalt 3 534 miljarder kronor eller motsvarande 72 procent av de totala lånen.
– Givet att hushållen är väldigt högt belånade, cirka 200 procent av deras årliga disponibla inkomst i genomsnitt, så står vi inför en otrevlig överraskning under årets lopp, säger Fredrik Söderqvist, ekonom på fackliga LO, till SVT.
Svenskar är nämligen ett av EU:s mest skuldsatta, där endast Luxemburg och Danmark har högre belåning per invånare. Och den största delen av svenskars skulder består av bolån.
Under åren har bolånen stigit i takt med bostadspriserna. Den höga skuldsättningen gör bland annat svenska hushåll sårbara vid ränteuppgångar.
– Svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB.
