Regeringen en ny utredning att Försäkringskassan ska få ökade rättigheter som mer liknar den makt endast polisen idag har. Nu haglar kritiken in mot förslaget.
– Det väcker frågor om rättssäkerhet, skriver organisationen DHR.
Regeringen har nu tagit emot förslagen som ska täppa till hålen i det sociala skyddsnätet. Tanken är att Försäkringskassan från och med den 1 januari 2028 inte bara ska betala ut pengar, utan även få en egen brottsutredande verksamhet.
– Där det finns pengar finns kriminalitet. Vår gemensamma välfärd ska gå till personer som har rätt till den, inte till kriminella. Det är välkommet att regeringen nu fått fler konkreta förslag på hur Försäkringskassan skulle kunna utreda, förebygga, förhindra och upptäcka bidragsbrott, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.
Den nya verksamheten föreslås få befogenheter som tidigare varit förbehållna polisen och åklagare. Det handlar bland annat om att kunna verkställa beslut om beslag och penningbeslag, samt att medverka vid husrannsakan i fall där det inte finns risk för våld. Fokus ligger på grova bidragsbrott och penningtvätt.
DHR: ”Vem granskar myndigheten?”
Men förslaget möter hårt motstånd från DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet). De menar att maktbalansen mellan den enskilde individen och staten rubbas på ett farligt sätt när samma myndighet som fattar beslut om livsviktig ersättning också ska agera polis.
– Då riskerar vi att få ett system där samma myndighet både beslutar om ersättning, kontrollerar människor och deltar i brottsutredningar kopplade till samma beslut. Det väcker frågor om rättssäkerhet, skriver DHR i sin kommentar.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
