Regeringen räknar nu med en chockhöjd reduktionsplikt för att lyckas nå nettonollutsläpp år 2045 enligt uppgifter till DN. Regeringen har tidigare inte velat precisera hur man skulle nå nettonollutsläpp.
– Det bygger på beräkningsmodellen för reduktionsplikt – ja. Men det är inte ett antagande om höjd reduktionsplikt, svarar Klimatminister Romina Pourmokhtari(L) till DN.
Det är DN som fått fram uppgifter angående bakomliggande statistik som bygger ett scenario på kraftigt höjd reduktionsplikt. En höjd reduktionsplikt skulle innebära en ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel.
Tidigare har en sänkt reduktionsplikt varit central för Tidöpartierna. DN:s uppgifter visar att reduktionsplikten skulle höjas för diesel med 21 procent och 7 procent för bensin.
– Reduktionsplikten har redan funnits, så det finns ju sätt att räkna på utsläppsutrymmet utifrån den modellen. Men man kan uppnå den utsläppsminskningen genom flera olika styrmedel, säger hon och nämner utöver reduktionsplikten även koldioxidskatter, subventioner och utsläppshandel, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till DN.
Under året kommer en utredning göras för att ge svar på vilka ekonomiska styrmedel som passar bäst för användning för att nå klimatmålet.
William Karlsson bevakar ekonomi, teknik och motor och är examinerad journalist och har bland annat arbetat på Sveriges Radio och Sörmlands Nyheter.
