Den vackra stenvillan i Stenstorp kan troligen slå svenskt rekord – i antal kakelugnar.
I sju av de nio rummen finns nämligen vackra kakelugnar i olika stilar.
– Jag har aldrig sålt ett hus med så många kakelugnar. Det måste vara rätt unikt, säger mäklaren Geraldine andersson på Fastighetsbyrån.
Nu säljs Stentorps ståtligaste villa, med nästan 400 kvadratmeter boyta fördelat på nio rum och en källare med träningsrum. Huset är så pass känt – och gammalt – att det det kallas för ”Willan”.
Eftersom Stenstorp ligger en bit från stora metropoler är priset blygsamt: 2,8 miljoner kronor. Det är ett kvadratmeterpris på 7 000 kronor.
Du som kan din svenska geografi vet att Stenstorp ligger placerat mitt emellan Skövde och Falköping, 17 kilometer till respektive ort.
– Huset är centralt beläget, det är bara två minuters promenadavstånd till tågen. Tack vare västra stambanan som passerar Stenstorp har man goda pendlingsmöjligheter och man kan smidigt ta sig åt både Göteborg- och Stockholmshållet, säger mäklaren Geraldine Andersson.
Ett vackert och billigt hus som är centralt placerat alltså. Men husets största tillgång kanske döljer sig innanför dörrarna. I nästan alla rum står nämligen en kakelugn. Några dekorerade med fina målningar, andra är runda och bara blankvita.
Mäklaren Geraldine Andersson på Fastighetsbyrån har varit i branschen i många år, men aldrig tidigare varit med om att sälja ett hus med så många kakelugnar.
– Nej, det här måste vara rätt unikt. Alla kakelugnar fungerar inte, men de är vackra och ger fin karaktär till rummen.
De tre sovrummen på övervåningen har varsin vacker kakelugn. Det finns dessutom kakelugnar i allrummet, matrum och vardagsrum. Bilderna under artikeln visar flera av de gamla värmekällorna.
– Men huset har andra tidstypiska attribut , t ex generös takhöjd, högresta fönster, vackra spegeldörrar och äldre trägolv, påpekar Geraldine Andersson.
På tomten finns dessutom ett rymligt dubbelgarage som byggdes år 2013. Den 1300 kvadratmeter stora gräsmattan ger en trevlig oas intill huset och en stor garageuppfart har plats för flera bilar.
100 kvadratmeter i källaren räknas som biyta, men här har det nyligen gjorts mysigare med nygjutet betonggolv och putsade väggar. Nu fungerar källaren som både träningsrum och hobbyrum.
Trots att huset är så stort beräknas driftskostnaden till 79 000 kr per år – och elförbrukningen är 25 000 kWh per år. Eftersom de flesta kakelugnar numera bara är utsmyckad så värms huset upp av bergvärme.
Se annonsen här.
Snabbfakta kakelugnar
Kakelugnen har sitt ursprung i de s k pottugnarna, som ursprungligen bestod av ugnar med krukor inmurade i ugnsväggarna. Genom att uppvärmd luft stannade kvar i krukorna fungerade dessa som värmemagasin.
Under 1700-talet uppstod vedbrist i Sverige p g a järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn (rikets största exportvara).
Det gick dessutom åt mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna, som då var den vanligaste värmekällan.
Öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen.
Rikets Råd beslutade 1767 att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt presenterade då kakelugnen som lösning: “Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing”.
Kakelugnen består av ett förbränningsrum, rökkanaler i en murstock samt skorsten. En kakelugn är utformad för att ta tillvara värmen i rökgaserna innan de släpps ut – genom att kakelugnsmuraren murar upp en labyrint av vertikala gångar som rökgaserna leds genom innan de släpps ut i skorstenen.
Värmen magasineras i teglet, kaklet och bruket, och då kan man få ut en relativt konstant uppvärmning under lång tid. Efter ett antal år sätts många kakelugnar om, eftersom verkningsgraden minskar och rökgaser riskerar läcka ut.
