Nu svänger politikerna om nya straffavgiften på el. Flera partier vill nu stoppa effektavgifterna som straffar höga effekttoppar och elbilar.
Tanken bakom effektavgiften är i grunden enkel: konsumenter ska inte bara betala för hur mycket el de förbrukar, utan också för hur hög belastning de skapar på nätet vid enskilda tillfällen. Genom att undvika att tvätta, ladda elbilen och laga mat samtidigt ska dyra investeringar i elnätet kunna skjutas på framtiden. Men vägen dit har blivit snårig. Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag ha infört modellen, men eftersom landets 170 nätbolag fått fria händer att utforma sina egna prismodeller råder nu total förvirring.
Kritiken handlar främst om bristen på standardisering. Vissa bolag räknar antalet effekttoppar på ett sätt, andra på ett helt annat. Priset per kilowatt skiljer sig kraftigt, och vissa tillämpar nolltaxa på helger medan andra tar betalt dygnet runt. Detta skapar stora problem för den som investerat i grön teknik. Smarta styrsystem för elbilsladdning och batterier, som är tänkta att optimera hushållsekonomin, blir nästintill omöjliga att programmera när spelreglerna ser olika ut i varje kommun.
Nu uppger Dagens PS att fyra riksdagspartier – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet – kräver att avgifterna stoppas eller pausas omedelbart. Energiminister Ebba Busch (KD) har också öppnat för ett stopp, vilket fick eljätten Eon att nyligen pausa sin information till en miljon kunder.
