Nu har de nya skattereglerna för ränteavdrag för blancolån varit i kraft i snart tre månader. För den som sitter med dyra konsumtionslån eller kreditkortsskulder innebär det nya året en ekonomisk kalldusch, ränteavdraget för lån utan säkerhet är nu helt slopat.
Många undrar vad som händer med ränteavdraget för blancolån. Efter ett beslut i riksdagen som trädde i kraft vid årsskiftet är eran av statliga subventioner för konsumtionslån över. Tidigare har svenska låntagare kunnat dra av 30 procent av räntekostnaderna på sin skatt, men från och med den 1 januari 2026 är den siffran nere på noll för lån som saknar säkerhet i form av till exempel en bostad eller bil.
Skatteverket bekräftar att förändringen nu är fullt genomförd efter den trappstegsmodell som inleddes förra året.
– Från och med beskattningsåret 2026 medges inget ränteavdrag för lån som inte lämnats mot säkerhet i bostad, fordon eller båt, meddelar myndigheten i sin senaste vägledning till de svenska skattebetalarna.
Bara bolånen lämnas kvar
Förändringen slår brett mot alla typer av blancolån, inklusive snabblån och inköpskrediter. Det enda stora undantaget är bolånen, som fortfarande omfattas av det ordinarie ränteavdraget. Regeringen har motiverat beslutet med att det inte är rimligt att staten uppmuntrar till konsumtion genom lånade pengar.
Det här är en viktig reform för att minska risken för överskuldsättning och skapa en mer hållbar kreditmarknad Förklarar företrädare för finansdepartementet i samband med att de nya reglerna trädde i kraft. Man betonar att de som drabbas hårdast är de med stora skulder utan säkerhet.
En dold räntehöjning
För många konsumenter innebär det slopade avdraget i praktiken att den effektiva räntan på deras lån stiger kraftigt. Om man tidigare hade en ränta på 10 procent, landade den faktiska kostnaden på 7 procent efter skattereduktionen. Nu får man betala hela tian själv.
Beslutet har mött kritik från vissa håll där man menar att det slår orättvist mot de som redan har det tufft, men riksdagsmajoriteten har stått fast vid att subventionen av “skuldfällor” måste upphöra för att skydda svensk ekonomi på lång sikt.
Fakta: Lån utan säkerhet (blancolån)
- Privatlån: Det vanligaste samlingsnamnet för ett lån där banken inte har någon egendom som pant. Beloppet och räntan baseras helt på låntagarens kreditvärdighet.
- Medlemslån: Ett privatlån med specifika villkor och ofta lägre ränta som erbjuds medlemmar i vissa fackförbund eller intresseorganisationer.
- Sollånet: Ett nischat lån avsett för installation av solceller. Det är ofta ett lån utan säkerhet, även om det ibland kan bakas in i ett befintligt bolån.
- Energilånet: Ett lån för att finansiera energieffektiviseringar i hemmet, såsom byte av fönster eller installation av värmepump. Liksom sollånet ges det ofta som ett blancolån.
- Handpenningslån: Ett kortfristigt lån som används för att täcka handpenningen (oftast 10 %) vid ett bostadsköp innan den nuvarande bostaden har sålts och pengarna frigjorts.
- Överbryggningslån: Ett tillfälligt lån som täcker hela köpeskillingen för en ny bostad under den korta period då man äger två bostäder samtidigt.
- Bolån utan säkerhet: Detta syftar ofta på den del av finansieringen vid ett bostadsköp som överstiger bolånetaket på 85 %. Denna del behandlas juridiskt och räntemässigt som ett privatlån eftersom den saknar pant i fastigheten.
Källa: Swedbank.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
