Allt fler hushåll lever idag på marginalen och kämpar för att få ekonomin att gå ihop. En färsk undersökning från Länsförsäkringar visar att var fjärde svensk, cirka 25 procent, har mindre än 500 kronor kvar på kontot dagen före löning.
Detta är en tydlig ökning från förra våren då siffran låg på 20 procent, och utvecklingen ses som mycket oroväckande.
– Att andelen som har i stort sett ingenting kvar ökar är ett varningstecken, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.
Särskilt kritiskt är läget för de 15 procent som uppger att de har i stort sett ingenting kvar när lönen väl anländer. Denna grupp har vuxit från 12 procent förra året och utgör nu den högsta andelen i undersökningens historia. Med stigande priser på mat, räntor och energi blir dessa hushåll extremt utsatta.
– De här hushållen är extra sårbara för kostnadsökningar oavsett om det gäller mat, räntor eller energi, områden som alla påverkas av det rådande omvärldsläget, säger Stefan Westerberg.
Ekonomiska ytterligheter växer
Samtidigt som de fattigaste får det svårare, ökar även andelen svenskar med goda marginaler. Idag har 14 procent minst 15 000 kronor kvar på kontot dagen före lön, vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan 2025. Detta tyder på att de ekonomiska klyftorna i samhället vidgas i takt med det svåra ekonomiska läget.
– Det är ytterligheterna som växer, medan mitten står på stadig mark. Det innebär att de som redan har små marginaler är de som drabbas hårdast när tiderna är tuffa, medan de med starkare ekonomi har betydligt bättre motståndskraft, säger Stefan Westerberg.
Bankernas råd: Spara tio procent
Trots de tuffa tiderna håller storbankerna fast vid sina rekommendationer för en sund privatekonomi. Swedbank och Nordea föreslår att man bör lägga undan runt 10 procent av lönen efter skatt varje månad. Det primära målet bör vara att bygga upp en trygghetsspärr mot oförutsedda utgifter.
Behovet av buffert varierar
Hur stor buffert som faktiskt krävs beror dock på den enskildes livssituation. Boendeform och fasta kostnader spelar en avgörande roll för hur mycket pengar som behöver finnas tillgängliga för att hantera plötsliga smällar.
– Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen.
