1000 kr dyrare i månaden för många svenskar

Nu varnar ekonomen Claes Hemberg för att vintern kan bli en riktig rysare för hushållens ekonomi. Framför allt är det villaägare med bil som åker på en riktig  käftsmäll. 

För en vanlig familj väntas utgifterna för el, bensin och mat öka med över 1 000 kronor i månaden. Under 2026 har politiska stöd och bidrag fungerat som en tillfällig krockkudde för att hålla nere priserna på mat och bensin. Men enligt energiekonomen Claes Hemberg är smekmånaden över. Redan nu i höst stiger priserna, och 2027 spås bli betydligt dyrare för de flesta svenskar.

Det är framför allt konsekvenserna av Hormuzkrisen som får energipriserna att slå i taket, vilket i sin tur driver upp kostnaderna för boende, resor och livsmedel.
– Då räcker det inte med att svenskt näringsliv talar om växande ordrar och god efterfrågan. Hushållen är bakbundna, säger Hemberg. 

Tuffast blir det för familjer som bor i hus och kör bensinbil. Enligt Hembergs beräkningar landar de samlade prisökningarna för ett sådant hushåll på nivåer som raderar ut en stor del av marginalerna. Elpriset för en genomsnittlig villa (med en förbrukning på 20 000 kWh/år) stiga med 4 800 kronor. För hushåll med bil tillkommer ökade bensinkostnader på 1 800 kronor (baserat på 500 liter). Totalt innebär detta en kostnadsökning på 6 600 kronor bara för energi och drivmedel under perioden september till mars.

Lägger man därtill prognosen för matpriserna blir bilden ännu mörkare. Livsmedelspriserna väntas stiga med runt 5 procent nästa år på grund av dyrare gödsel och diesel för bönderna. En familj som idag lägger 8 500 kronor i månaden på mat en ökad kostnad på 400 kronor i månaden, eller 5 000 kronor på ett helt år.

Slår man ihop de ökade utgifterna för el, bensin och mat närmar sig notan för 2027 drygt 12 000 kronor – vilket motsvarar ungefär 1 000 kronor mer i utgifter varje månad. Ovanpå detta pekar Hemberg på att kollektivtrafiken väntas bli runt 1 000 kronor dyrare på årsbasis.

Lägenhetsboende förlorar på fjärrvärmen
De som bor i lägenhet ser inledningsvis ut att komma billigare undan. För ett lägenhetshushåll (med en elförbrukning på 2 000 kWh/år) bedöms elen bara bli 500 kronor dyrare under vinterhalvåret. Men här döljer sig en annan kostnadsfälla: fjärrvärmen.

Fjärrvärmepriset väntas stiga med 1 800 kronor för lägenhetsboende. Problemet, enligt Hemberg, är att denna kostnad ofta är inbakad i månadsavgiften till bostadsrättsföreningen eller hyresvärden, vilket gör att prishöjningarna sker i det dolda och inte får den uppmärksamhet de förtjänar. Den totala prisökningen för lägenhet och fjärrvärme till 2 300 kronor under perioden september till mars, runt 200 kronor i månaden. 

Även för lägenhetshushåll tillkommer dyrare mat. Matprisökningen för ett par innebär runt 3 000 kronor extra på ett år (300 kronor i månaden), medan en ensamstående får räkna med cirka 1 600 kronor mer i matkostnader under perioden.