El och bensin kan snart stå för hela inflationen i Sverige – och lite till. Sparekonomen Claes Hemberg varnar för att energipriserna kan motsvara hela 140 procent av inflationen i vinter. Nu riskerar prisökningarna att sprida sig till mat, resor och andra vardagsutgifter.
Det låter nästan omöjligt. Hur kan en enda del av hushållens utgifter stå för mer än 100 procent av inflationen? Men det är precis vad sparekonomen Claes Hemberg varnar för i en ny krönika på sin hemsida.
– Då kan energi stå för 140% av inflationen, skriver han.
Förklaringen är att inflationen mäter den samlade prisförändringen i ekonomin. Om el och bensin stiger kraftigt samtidigt som andra varor blir billigare, kan energins bidrag bli större än den totala inflationen. Ett förenklat exempel: Om energipriserna driver upp inflationen med 1,4 procentenheter, medan andra priser tillsammans sänker den med 0,4 procentenheter, blir inflationen totalt 1 procent. Då står energin för 140 procent av inflationen.
Redan två tredjedelar
Enligt Hemberg syns utvecklingen redan tydligt i statistiken. I september stod el och bensin för omkring två tredjedelar av den breda inflationen, enligt hans beräkning. Men han befarar att det bara är början.
– Priserna i samhället stiger just nu i två raketsteg, skriver Hemberg.
Det första steget är att elen och bensinen blir dyrare. Hemberg pekar på Hormuzkrisen som en viktig förklaring till de stigande energipriserna. Nästa steg kan bli ännu mer kännbart för hushållen. När företagen tvingas betala mer för transporter och energi riskerar kostnaderna att föras vidare till kunderna. Då kan även mat, kläder, hotell och resor bli dyrare.
Varnar för ny elprischock
Samtidigt ser Hemberg en risk för en ny vinter med kraftiga elprisökningar. För två år sedan fördubblades elpriset under november jämfört med oktober. Nu pekar prognoser som Hemberg hänvisar till mot att något liknande kan hända igen. I södra Sverige nämns genomsnittliga elpriser på omkring 140 öre per kilowattimme före årsskiftet. Dessutom väntas bensinen bli dyrare när den tillfälliga skattesänkningen upphör i december.
Tillsammans riskerar de högre energikostnaderna att sätta fart på inflationen på nytt. Hemberg bedömer att Riksbanken höjer styrräntan till omkring 2,25 procent under det närmaste halvåret. Men högre ränta kan inte stoppa den ursprungliga prisuppgången på energi. Hushållen måste fortfarande köpa el och drivmedel även om räntan höjs.
Däremot kan Riksbanken försöka hindra att prisökningarna sprider sig till resten av ekonomin. För hushållen kan det innebära en dubbel smäll: Först dyrare energi och sedan högre räntor på bolånen. Trots varningen tror Hemberg inte att den svenska ekonomin står inför någon ny katastrof. Han pekar på stigande löner och en väntad återhämtning för exporten.
Men hans huvudbudskap är tydligt. Om energipriserna fortsätter uppåt kan de komma att dominera den svenska inflationen under vintern – samtidigt som hushållen återigen får se en större del av lönen försvinna till nödvändiga utgifter.
Redaktionell detalj: Jag skulle absolut behålla 140 procent i rubriken, men inte skriva att inflationen blir 140 procent. Det är energins möjliga andel av inflationen som Hemberg talar om, inte inflationstakten. Siffran är hans bedömning av vad som kan inträffa, inte en officiell prognos från SCB.
Källa: Claes Hembergs krönika, 8 oktober 2026.
