I dag höjde Riksbanken räntan med 0,25 procentenheter. En ny undersökning visar att många bolånetagare kommer behöva använda sina sparpengar för att betala räntor.
– Stiger boräntan till 7 procent tror nästan var tredje person att de skulle behöva flytta, uppger SBAB som gjort undersökningen.
Styrräntan höjdes idag med 0,25 procentenheter till 4,0 procent. Det innebär att styrräntan på knappt ett och ett halvt år har ökat med fyra procentenheter. SBAB har gjort en undersökning för att se hur svenskarna påverkas av den nya räntehöjningen.
Nästan var femte person, 17 procent, av de med en belåningsgrad över 50 procent, uppger att deras privatekonomi skulle påverkas mycket negativt av ytterligare en höjning av styrräntan på 0,25 procentenheter.
– Det kan tyckas anmärkningsvärt att så många som var femte bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent uppger att deras privatekonomi skulle påverkas mycket negativt av en så förhållandevis liten räntehöjning som 0,25 procentenheter. Samtidigt är det inte förvånande. Många med rörlig ränta har de senaste 18 månaderna fått se sina räntekostnader mer eller mindre fyrdubblas. Det är då förståeligt att även en relativt sett liten höjning ger stora effekter när hushållsekonomin redan är rejält ansträngd från början, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
Av dem med en belåningsgrad över 50 procent tror var tredje att de kommer eller kanske kommer att behöva använda sig av sina sparpengar för att betala räntorna i höst. För de med en belåningsgrad som är över 80 procent ser situationen allra tuffast ut. Av dem uppger en fjärdedel att de är rädda för att de inte kommer ha möjlighet att betala sina bolåneräntor i höst.
– Att så många riskerar att behöva använda sina sparpengar för att betala räntorna är allvarligt då det inte är ekonomiskt hållbart i längden. Dessutom kan konkurrensen om sparpengarna bli hård om också till exempel energikostnaderna stiger igen i höst. Ett sätt att undvika att behöva ta av sparpengarna är att skattejämka om man inte redan gjort det. På så vi får man del av ränteavdraget löpande i stället för som en klumpsumma i samband med nästa års deklaration, säger Linda Hasselvik.
Rutinerad journalist som skriver om bostad och ekonomi. Nås på [email protected]