Mjölkpriserna har sänkts sedan inflationstoppen 2022, men har nu återigen börjat öka. Arla vill få upp priserna ytterligare vilket kan ge dyrare mjölk smör och grädde.
Nu för andra månaden i rad så har Arla höjt ersättningen till bönderna. På ett år ska har ersättningen till bönderna för både ekologisk och konventionell mjölk ökat till en dryg krona per kilo. Bortser man ifrån inflationschocken år 2022 så är det här den största ökningen på många år.
I en intervju med DN berättar Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige, att hon tycker att mjölken borde bli ännu dyrare. Hon ser det som nödvändigt för att Arlabönderna ska lyckas minska sina klimatutsläpp.
– Alla måste hjälpa till för att vi ska göra den gröna omställningen inom mejeri och hela lantbruket. Hela vägen från gården till dagligvaruhandeln och till konsumenten, även politiker behöver göra sin del för att accelerera den gröna omställningen, säger Cecilia Kocken.
Idag ägs och styrs Alla av cirka 8000 gårdar i sju europeiska länder, varav ungefär 2000 gårdar i Sverige. År 2015 gjorde de ett gemensamt mål att sänka mjölkproduktionens koldioxidutsläpp med 30 procent fram till år 2030. Till år 2050 är planen att bli klimatneutrala. Under snart tio år har utsläppen minskat med 12 procent. Vilket innebär att takten behöver öka för att nå klimatmålet till 2030.
– Vi ser att det inte är snabbt nog. Men vi har förbundit oss till 30 procent 2030 och klimatneutralitet 2050, så vi måste göra mer, säger Kocken.
För att öka takten har Arla infört ett system där bönderna får poäng när de genomför utsläppsminskande åtgärder, som exempelvis att de använder sig av förnybar el. En poäng ger bonden cirka 0,3 öre extra per kilo mjölk. Ju större åtgärd att minska klimatutsläppen, desto fler poäng. Arla har reserverat totalt 500 miljoner euro per år för utbetalningar i systemet.
– Vi ser att det verkligen har lett till att vi accelererar omställningen. Men vi måste ligga på en treprocentig reduktion per år för att nå målet nu, och för att göra det måste våra ägare investera på gårdarna, kanske se över biogasanläggningar, solpaneler och olika typer av åtgärder för att accelerera. Då behövs det kapital.
Cecilia Kocken berättar att beräkningar av alla svenska Arlagårdar visar att det krävs belopp på omkring 2,2 miljarder kronor om året. Idag kostar en liter vanlig mjölk cirka 13-14 kronor i matbutiken, men enligt Kocken så behöver priserna försätta öka. På DN-reporterns fråga angående varför konsumenterna ska ta ansvar för mjölkpriset, menar Cecilia Kock att det handlar om att vi måste arbeta tillsammans mot en grön omställning.
LÄS MER:
Leah Ganerud är examinerad journalist och bevakar ekonomi och tech för NU.se