Under torsdagsmorgonen överlämnades budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Den innehåller reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor och fokuset kommer att skifta från att bekämpa inflationen till att investera i ett rikare och tryggare Sverige.
– Det är en stöttande budget där det kommer att påverka ekonomin på kort sikt, men även på lång sikt med strukturella åtgärder, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Budgetpropositionen för 2025 är ett centralt dokument som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger fram inför riksdagen, där förslag till Sveriges ekonomiska prioriteringar fastställs inför kommande år. Det är inte bara ett finansiellt verktyg, utan också en politisk färdplan som speglar regeringens ambitioner och visioner för landet.
Sverige har under de senaste åren kämpat med en rad ekonomiska utmaningar. Pandemins efterverkningar, inflation och stigande energipriser har satt press på hushållens ekonomi, företagens konkurrenskraft och välfärden. Tillväxten har avstannat och arbetslösheten ökat som resultat.
Budgetpropositionen för 2025 är sammanlagt 60 miljarder kronor, exklusive det militära stödet till Ukraina, och det är i det här sammanhanget avgörande för att upprätthålla en stabil och hållbar ekonomisk utveckling.
Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar därför framför allt tre reformer som enligt regeringen ska bygga ett rikare och tryggare Sverige: genom att återställa hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten.
– Vi vill att både Sverige och svenskarna ska bli rikare. Under de senaste åren har vi dock blivit fattigare på grund av hög inflation, men nu är den bekämpad. Därför vill vi få fart på ekonomin och stärka hushållen, säger Elisabeth Svantesson.
Regeringen vill därför satsa mer på arbetslinjen och tillväxten. Med exempelvis ökat stöd till dem som står långt från arbetsmarknaden, satsningar på vuxenutbildningar och mer investeringar i forskning och infrastruktur, så blir det större arbetskraft som därmed stärker Sveriges ekonomi ytterligare.
Utöver de tre reformerna så är de största utgiftsposterna, liksom tidigare år, kopplade till välfärden, miljö och samhällsfunktioner. Försvaret kommer få 13 miljarder kronor extra, vilket blir en ökning på 10 procent från 2024. Hälso- och sjukvården föreslår regeringen ska uppgå sammanlagt cirka 18 miljarder kronor 2025. Det regeringen fokuserar på är att öka satsningen på hushållen, försvaret och förebyggande brottslighet och därmed tryggheten i landet. Men det är en lång väg dit.
Trots att inflationen sägs vara bekämpad så kommer det att ta flera år innan hushållens köpkraft är fullt återställd. I budgeten kommer regeringen därför att fortsätta minska skattebörden för svenskarna.
– Fortfarande är det många som har det tufft och lever med konsekvenserna av den höga inflationen, men mer i plånboken handlar alltså i den här budgeten om skatter. Sänkta inkomstskatter, skatt på pension, sedan även sänkt skatt på drivmedel och elstödet, säger Elisabeth Svantesson och fortsätter:
– Det är en budget som kommer att göra skillnad för hushåll. Det är en budget som också tar sikte på framtiden och tar ansvar för nästa generation. Alla dessa satsningar vi göra nu i infrastruktur, i forskning, i skolan och mycket annat, så möjliggör ju det att ekonomin kan växa framöver.
Största kategorierna som regeringen vill lägga pengar på under de kommande åren:
- Långsiktigt stöd till Ukraina: 75 miljarder kronor 2024-2026
- Infrastruktur: 1 171 miljarder kronor 2026-2037
- Forskning: 40 miljarder kronor till 2028
- Militärt försvar: 38,4 miljarder kronor 2025-2027, varav 6,6 miljarder kr 2025
- Civila försvaret: 12 miljarder kronor 2025-2027, varav 2 miljarder kr 2025
- Cybersäkerhetssatsningar: 150 miljoner kronor per år 2025-2027
- Polismyndigheten: Åren 2023-2027 beräknas anslaget öka från 37 till 51,9 miljarder kronor.
- Förstärkning av Kriminalvården: Åren 2023-2027 beräknas anslaget öka från 14,1 till 26 miljarder kronor.
- Brottsförebyggande arbete: 800 miljoner kronor extra till förberedande 2025
- Hälso- och sjukvården: 4,5 miljarder kronor
Bild ovan: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
LÄS MER:
Matilda Härviden studerar journalistik vid Södertörns Högskola.
