Svenska forskare upptäcker guld-genen. Vid Lunds universitet har de nu identifierat genvarianten som styr musklernas försörjningsvägar – en upptäckt som förklarar allt från Ebba Andersson och Frida Karlssons framgångar i OS till jamaicanska sprinters.
Allt handlar om kapillärer, kroppens minsta blodkärl. Ju fler du har i dina muskler, desto snabbare får cellerna syre och näring, samtidigt som slaggprodukter rensas bort. Nu har forskare i Lund hittat den genetiska nyckeln som styr hur många kärl du faktiskt kan bygga, skriver forskning.se.
Genom att analysera dna från över 600 personer upptäckte man en variant som reglerar ett specifikt protein. Detta protein fungerar som en spärr för nybildning av blodkärl.
– Man kan säga att vi har identifierat en genetisk broms för nybildning av blodkärl i musklerna. När bromsen är svag, bildas fler kapillärer. Det gynnar transporten av syre och därmed uthålligheten, säger Ola Hansson, forskare inom fysiologi vid Lunds universitet.
Dubbelt så vanlig hos skidåkare
Studien visar att naturen har fördelat den här genvarianten strategiskt. Bland svenska längdskidåkare var varianten dubbelt så vanlig som hos icke-idrottare. Samtidigt lyste den nästan helt med sin frånvaro hos världens snabbaste män, mindre än en procent av sprinters från Jamaica bar på genen.
Men även om du inte fötts med ”svaga bromsar” finns det hopp. Studien visar nämligen att träning, och då särskilt högintensiva intervaller, kan tvinga kroppen att släppa på bromsen och börja bygga nya kärl.
– Det är också förklaringen till varför träning förbättrar både prestation och metabol hälsa, säger Kristoffer Ström, forskare vid Lunds universitet.
Högre skaderisk
Men som alltid i biologin finns det inga gratisluncher. Den genetiska fördelen som ger superkondition kommer med ett pris. Samma variant som gör dig uthållig är nämligen kopplad till mer inflammation och en högre risk för muskelskador.
– Träning är ett sätt att utsätta kroppen för kontrollerad stress och därigenom förbättra prestationen. Man kan likna proteinet vi identifierat vid en volymkontroll för kroppens stressrespons. Personer med den genetiska variationen har volymen lite högre inställd redan från början – vilket ger större utdelning på träningen, förklarar Kristoffer Ström.
Denna nya kunskap kan i framtiden leda till skräddarsydda träningsprogram där man tar hänsyn till individens genetiska förutsättningar för att både maxa prestation och minimera skador.
Snabbfakta: Genen som styr flåset
- Mekanism: En genvariant minskar produktionen av ett protein som normalt bromsar kärltillväxt.
- Effekt: Fler kapillärer bildas runt musklerna, vilket ger bättre syreupptagningsförmåga.
- Förekomst: 10 % hos uthållighetsidrottare mot 5 % hos befolkningen i stort.
- Träningstips: Högintensiva intervaller (HIIT) kan “släppa på bromsen” även hos de som saknar genvarianten.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
