Ny löneregel revolution för arbetsplatser – så påverkas du

Ett nytt beslut från EU ska förändra spelreglerna på svenska arbetsplatser från grunden – men arbetsgivare rasar över ändringen.
– Har man förstått vilka konsekvenser det kan få? Det säger Camilla Gannvik på Svenskt Näringsliv.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 ställs helt nya krav på hur företag och organisationer hanterar löner, rekryteringar och lönekartläggningar. Bland annat innebär reglerna att du ska kunna få veta exakt hur din lön står sig mot dina kollegors – uppdelat på könsbasis. Syftet är att skapa en mer jämställd arbetsmarknad och göra det lättare för arbetstagare att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader.

Enligt EU-direktivet blir arbetsgivare även skyldiga att ge information om ingångslön eller lönespann redan innan en anställningsintervju. I utredningen för det svenska genomförandet framgår också att det blir förbud mot att fråga arbetssökande om deras nuvarande eller tidigare lön. Syftet är att förhindra att gamla, osakliga löneskillnader följer med en anställd till en ny arbetsgivare.

Förslaget möttes av stor kritik

De nya reglerna har dock inte tas emot utan protester. Svenska arbetsgivarorganisationer – däribland Svenskt Näringsliv – har riktat skarp kritik mot förslagets utformning. De varnar för en enorm administrativ börda som tar resurser från det faktiska jämställdhetsarbetet på arbetsplatserna.
–  Har man förstått vilka konsekvenser det får i praktiken kan man fråga sig, säger Camilla Gannvik, löneexpert på Svenskt Näringsliv, till Arbetsvärlden.

Kritiken fick regeringen att svänga i frågan och trycka på bromsen. Egentligen skulle de nya reglerna varit genomförda senast den 7 juni 2026. Regeringen valde dock att trycka på bromsen med beskedet att man vill skjuta upp lagstiftningen. I stället siktar regeringen på en omförhandling inom EU för att förenkla regelverket och anpassa det till Sveriges befintliga system för lönekartläggning.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med regeringens besked.

Arbetsgivare kan få följder

Direktivet antogs formellt av EU under 2023 med krav på att medlemsstaterna skulle ha införlivat reglerna i sin nationella lagstiftning senast i juni 2026. Det är under 2027 som de praktiska rapporteringskraven och skyldigheterna får full effekt och ska tillämpas i verksamheterna. Om en arbetsgivare inte följer reglerna kan det leda till ekonomiska påföljder, skadestånd samt ersättning för utebliven lön till drabbade arbetstagare.

Fakta: Så påverkas du av de nya reglerna

• Ingen hemlighetsmakeri vid jobbintervjun: Arbetsgivare måste uppge ingångslön eller lönespann redan innan du går på en anställningsintervju.
• Förbud mot frågor om din gamla lön: Din nya chef får inte längre fråga vad du tjänar i dag eller har tjänat tidigare.
• Rätt att se kollegornas lönenivåer: Du får rätt att begära ut skriftlig information om din egen lön i förhållande till genomsnittslönen för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete (uppdelat på kön).
• Tydligare spelregler för löneförhöjning: Kriterierna som ligger till grund för din lön och löneutveckling måste göras enkelt tillgängliga på arbetsplatsen.
• Möjlighet till skadestånd: Om arbetsgivaren bryter mot reglerna eller tillämpar könsdiskriminerande löner kan det leda till skadestånd och ersättning för utebliven lön.
  Källor: regeringen.se, do.se