Vintern närmar sig och snart kan stora delar av Sverige få årets första snö. Nu visar SMHI:s statistik när snön kommer till olika delar av landet. Samtidigt pekar en långtidsprognos mot en ovanligt mild vinter i stora delar av Europa. Men Sverige kan få en helt annan utveckling.
Oktober går mot sitt slut och många svenskar undrar när höstens första riktiga snöfall kommer. I norra Sverige är snö redan ett vanligt inslag under den här tiden på året, men längre söderut kan det dröja betydligt längre. Nu visar statistik från SMHI när det första snötäcket normalt brukar bildas i olika delar av Sverige. Skillnaderna är stora och det kan skilja flera månader mellan fjällvärlden och landets sydligaste delar.
I de högsta fjällen kan den första snön komma redan i september. I dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna bildas det första snötäcket normalt i början av oktober. Längre söderut kommer snön i regel senare. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke, medan det längs Skånes sydkust i genomsnitt kan dröja till en bit in i december eller ännu längre.
Här brukar den första snön komma
SMHI:s historiska statistik visar ungefär när det första snötäcket brukar bildas:
- September: Högfjällen i norra Sverige.
- Början av oktober: Dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna.
- Oktober–november: Stora delar av Norrland, beroende på höjdläge och avstånd till kusten.
- November: Många områden i Svealand och delar av Götalands inland.
- December eller senare: De sydligaste kusttrakterna, framför allt i Skåne.
Datumen bygger på historiska genomsnitt och ska inte förväxlas med en aktuell väderprognos. Snö kan falla både tidigare och senare än normalt. Det finns också en viktig skillnad mellan det första snöfallet och den första snön som faktiskt lägger sig på marken. Särskilt i södra Sverige kan det snöa flera gånger innan ett mer varaktigt snötäcke bildas.
Långtidsprognosen pekar mot mild vinter
Samtidigt finns nya frågetecken kring hur vintern 2026–2027 kommer att utvecklas. Som NU.se tidigare rapporterat i en långtidsprognos för hela vintern pekar flera internationella vädermodeller mot temperaturer över det normala i stora delar av Europa.
Prognoserna, som analyserats av Severe Weather Europe, visar att mild och fuktig luft från Atlanten kan få ett stort inflytande över vintervädret. Men Sverige ligger i ett geografiskt gränsområde där utfallet kan bli mer komplicerat. Norra och nordöstra Europa kan få bättre förutsättningar för snö än stora delar av Central- och Sydeuropa.
Det skulle kunna innebära att norra Sverige får en betydligt mer snörik vinter än södra delarna, även om temperaturerna över Europa som helhet hamnar över det normala. En osäker faktor är polarvirveln. Om den försvagas kan mycket kall luft från Arktis lättare röra sig söderut och orsaka perioder med kraftig kyla. Men det är ännu för tidigt att slå fast om Sverige får en snörik vinter eller en mild vinter med mest regn och slask.
Snön kan komma betydligt tidigare
Historien visar också hur snabbt vädret kan slå om. I oktober 2006 föll exceptionellt stora mängder snö över delar av mellersta Norrland. I jämtländska Skärvången uppmättes hela 92 centimeter snö den 28 oktober, vilket enligt SMHI är det största snödjup som uppmätts i Sverige under oktober utanför fjällkedjan. Även i södra Sverige har snön ibland kommit mycket tidigt. I oktober 1926 låg hela 75 centimeter snö vid Blåbärskullen i Värmland.
Men utvecklingen går samtidigt mot kortare snösäsonger. SMHI bedömer att klimatförändringarna kommer att göra långvariga snötäcken allt ovanligare, särskilt i södra Sverige. Det innebär att den första snön fortfarande kan komma tidigt, men att den inte nödvändigtvis blir liggande.
För den som längtar efter en vit jul är det därför fortfarande för tidigt att dra några säkra slutsatser. SMHI:s statistik visar när snön brukar komma, medan långtidsprognoserna bara ger en övergripande bild av vilka väderförhållanden som kan dominera den kommande vintern.
