Omkring 30 000 äldre som jobbar kan få högre skatt 2027. I övergångsbudgeten föreslås en höjd åldersgräns för seniorernas jobbskatteavdrag. Din inkomst kan avgöra om förslaget kostar dig tusenlappar eller ger dig mer kvar i plånboken.
Omkring 30 000 personer kan få högre skatt nästa år än de skulle ha fått med dagens regler. För den som är född 1960, tjänar 200 000 kronor om året och inte tar ut någon pension kan skatten bli 8 565 kronor högre under 2027. Det visar Finansdepartementets beräkningar av förslaget att höja åldersgränsen för seniorernas jobbskatteavdrag. Allt ingår i övergångsbudgeten som presenteras i dag.
Födda 1960 får vänta ett år på senioravdraget
Övergångsregeringen föreslår att åldersgränsen för seniorernas jobbskatteavdrag, ett särskilt skatteavdrag för äldre som arbetar, höjs från 66 till 67 år den 1 januari 2027. För att få avdraget måste du då ha fyllt 67 redan när året börjar. Om riksdagen säger ja får den som är född 1960 det vanliga jobbskatteavdraget under hela 2027. Seniorernas avdrag kan bli aktuellt först 2028.
Hur det slår beror på hur mycket du tjänar och om du tar ut pension samtidigt. Finansdepartementet räknar med att omkring 30 000 personer i årskullen får i genomsnitt knappt 3 200 kronor högre skatt. Omkring 23 000 väntas få i genomsnitt knappt 9 200 kronor lägre skatt. Vid en arbetsinkomst på 500 000 kronor om året och utan pension blir skatten 15 243 kronor lägre i departementets exempel.
Så kan skatten ändras 2027 för dig som är född 1960
| Arbetsinkomst per år | Pension per år | Skatt med dagens regler 2027 | Skatt med förslaget | Skillnad per år |
|---|---|---|---|---|
| 100 000 kr | 0 kr | 7 000 kr | 8 880 kr | +1 880 kr |
| 200 000 kr | 0 kr | 19 780 kr | 28 345 kr | +8 565 kr |
| 300 000 kr | 0 kr | 47 764 kr | 51 964 kr | +4 200 kr |
| 500 000 kr | 0 kr | 117 227 kr | 101 984 kr | −15 243 kr |
| 100 000 kr | 200 000 kr | 62 468 kr | 72 337 kr | +9 869 kr |
| 200 000 kr | 200 000 kr | 90 382 kr | 92 471 kr | +2 089 kr |
I våras föreslog Finansdepartementet också en förstärkning av seniorernas jobbskatteavdrag som skulle sänka skatten med knappt 1 600 kronor per år i genomsnitt för dem som berördes. Övergångsbudgeten innehåller förslaget om höjd åldersgräns. Den tidigare föreslagna förstärkningen har utelämnats.
Hela tabellen för övrgångsbudgeten – så förändras alla 27 områden
Beloppen visar föreslagna utgiftsramar för 2027, jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2026, före årets ändringsbudgetar. Siffrorna är avrundade till miljoner kronor. Exempelkolumnen visar vad som ryms inom varje område.
| Utgiftsområde | 2027, mkr | Skillnad mot 2026, mkr | Exempel ur budgeten |
|---|---|---|---|
| 1. Rikets styrelse | 21 331 | −283 | Riksdagens fastighetsanslag är 405 miljoner. Kungliga hov- och slottsstaten får ett föreslaget anslag på knappt 206 miljoner. |
| 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning | 21 859 | −179 | Finansinspektionens anslag är 915 miljoner och Riksgäldskontorets 410 miljoner. |
| 3. Skatt, tull och exekution | 15 991 | +479 | Kronofogdens anslag är knappt 2,59 miljarder. Här ligger också Skatteverket och Tullverket. |
| 4. Rättsväsendet | 101 002 | +6 258 | Polisen får drygt 49 miljarder, Kriminalvården knappt 29 miljarder och Sveriges Domstolar drygt 8,6 miljarder. |
| 5. Internationell samverkan | 5 213 | +2 665 | Anslaget till Sveriges utrikes underrättelsetjänst är 2,8 miljarder. En del av pengarna flyttas hit från försvarsområdet. |
| 6. Försvar och samhällets krisberedskap | 234 556 | +9 533 | Här finns militärt försvar och civil beredskap. Området står för den största ökningen i tabellen. |
| 7. Internationellt bistånd | 45 132 | +1 479 | Anslaget till biståndsverksamhet är knappt 43 miljarder. |
| 8. Migration | 12 734 | −790 | Migrationsverket får ett föreslaget anslag på drygt 5,4 miljarder. |
| 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 128 503 | +796 | Bidraget för läkemedelsförmånerna uppgår till omkring 41,5 miljarder. |
| 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning | 121 357 | −637 | Här ingår bland annat statens utgifter för sjukförsäkringen. |
| 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 57 460 | −1 862 | Omkring 28,5 miljarder går till garantipension och 13,6 miljarder till bostadstillägg för pensionärer. |
| 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 99 934 | −4 295 | Barnbidragen står för 31 miljarder, föräldraförsäkringen för 47,2 miljarder och bostadsbidragen för knappt 2,6 miljarder. |
| 13. Integration och jämställdhet | 3 764 | −2 102 | Anslaget till jämställdhetsåtgärder är 873 miljoner och Jämställdhetsmyndighetens anslag knappt 198 miljoner. |
| 14. Arbetsmarknad och arbetsliv | 90 594 | −569 | Anslaget till lönebidrag, Samhall med mera är drygt 20,5 miljarder. |
| 15. Studiestöd | 36 189 | +401 | Anslaget till studiemedel är knappt 19,6 miljarder. |
| 16. Utbildning och universitetsforskning | 106 947 | +10 | Nästan samma totala ram som 2026, samtidigt som flera tidigare beräknade anslagsförändringar inom området görs om. |
| 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid | 17 233 | −104 | Till folkbildningen föreslås drygt 4,3 miljarder. |
| 18. Bostäder, byggande, samhällsplanering och konsumentpolitik | 2 071 | +296 | Lantmäteriet har ett föreslaget anslag på 959 miljoner och Konsumentverket på 201 miljoner. |
| 19. Regional utveckling | 4 567 | −307 | Anslaget till regionala utvecklingsåtgärder är knappt 2,2 miljarder. |
| 20. Klimat, miljö och natur | 19 155 | −470 | Anslaget till klimatinvesteringar är 3,65 miljarder. |
| 21. Energi | 7 640 | −299 | Ett tidigare aviserat tillskott på 500 miljoner till Kraftlyftet finns inte med i förslaget för 2027. |
| 22. Kommunikationer | 113 059 | +6 354 | Drygt 50 miljarder till utveckling av statlig transportinfrastruktur och knappt 42,6 miljarder till att hålla den i skick. |
| 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 22 175 | −392 | En del av den svenska medfinansieringen av EU:s jordbrukspolitik flyttas från 2027 till senare år. |
| 24. Näringsliv | 10 470 | +1 515 | Här finns bland annat 496 miljoner till Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning. |
| 25. Allmänna bidrag till kommuner | 181 861 | +1 138 | Kommunalekonomisk utjämning står för drygt 175 miljarder. |
| 26. Statsskuldsräntor med mera | 30 755 | +3 800 | Själva ränteanslaget är 30,6 miljarder. |
| 27. Avgiften till EU | 61 638 | +7 438 | EU-avgiften står för den näst största ökningen, efter försvaret. |
| Totalt | 1 573 191 | +29 873 |
Mer till läkemedel – ett tidigare vårdtillskott uteblir
Vårdens och omsorgens ram ökar med 796 miljoner kronor jämfört med 2026 års ursprungliga budget. Inuti ramen går förändringarna åt olika håll. Övergångsregeringen föreslår drygt 1,1 miljard kronor extra till läkemedelsförmånerna jämfört med vårens beräkning. Samtidigt uteblir 400 miljoner som tidigare beräknats för insatser för kortare vårdköer. I genomgången av tidigare aviseringar är också förlängningen av Äldreomsorgslyftet 450 miljoner kronor lägre för 2027.
För familjer och barn minskar ramen med 4,3 miljarder kronor. Det är en förändring av hela områdets ram, som bland annat omfattar barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Statens beräknade utgifter för sådana ersättningar kan ändras när antalet mottagare eller andra förutsättningar förändras. För att se vad en enskild familj får behöver man läsa reglerna för den aktuella ersättningen.
En miljard till transporter som försvaret behöver
De tidigare planerade satsningarna på totalförsvaret fortsätter, med vissa justeringar. Regeringen hänvisar till att alla riksdagspartier står bakom uppbyggnaden. Det märks även i transportbudgeten. Utöver de ökningar som följer av riksdagens långsiktiga beslut om infrastrukturen föreslås 1 001 miljoner kronor för investeringar som behövs för försvaret under 2027. I propositionen beräknas den posten växa till knappt 2,5 miljarder 2028 och drygt 2,9 miljarder 2029.
En annan förändring ligger längre ned i tabellerna. 2,2 miljarder kronor för Sveriges utrikes underrättelsetjänst flyttas från försvarsområdet till internationell samverkan. Flytten förklarar en stor del av att det senare området går från omkring 2,5 till 5,2 miljarder kronor.
Fler konkurser ger Kronofogden 143 miljoner extra
Övergångsregeringen behåller flera tidigare aviserade tillskott till Kriminalvården. Regeringen hänvisar bland annat till redan beslutade lagar och behovet av att hålla verksamheten igång. Kriminalvårdens samlade föreslagna anslag är 28,9 miljarder kronor. Inom rättsväsendet föreslås också 221 miljoner extra till ersättning för skador på grund av brott.
På ett annat område föreslås Kronofogden få 143 miljoner extra med anledning av fler konkurser. I arbetsmarknadsbudgeten finns ett tillskott på 277 miljoner till ersättningen för Samhalls merkostnader. Tillskotten ingår i respektive anslag i budgeten för 2027.
Pengar flyttas från Klimatklivet till Industriklivet
Övergångsregeringen föreslår 350 miljoner kronor extra till Industriklivet, som stöder industrins klimatomställning. Pengarna tas från Klimatklivet, som finansierar lokala klimatinvesteringar. Omfördelningen syns bland de nya åtgärderna i propositionen. På energiområdet uteblir samtidigt ett tidigare aviserat tillskott på 500 miljoner kronor till Kraftlyftet.
Skolans och universitetens område visar hur mycket som kan hända under en nästan oförändrad totalsiffra. Hela ramen ökar med 10 miljoner kronor mot 2026. I jämförelsen med tidigare beräkningar ligger stödet för stärkt kunskapsutveckling samtidigt 961 miljoner högre, eftersom en planerad minskning uteblir. Tidigare beräknade förstärkningar kopplade till forsknings- och innovationspropositionen justeras också ned.
Matmomsen fortsätter hela 2027 – kollektivtrafikstödet löper ut vid nyår
Den halverade matmomsen gäller enligt redan beslutad lag till och med 31 december 2027. De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga gäller till och med 30 september 2027. Satsningen på halverat pris i kollektivtrafiken har ett tidigare slutdatum och gäller till och med 31 december 2026, enligt Finansdepartementets presentation.
Regeringens prognos är att Sveriges BNP växer med 2,3 procent under 2027 och att arbetslösheten sjunker från 8,5 till 7,7 procent. Samtidigt väntas inflationen mätt med KPIF stiga från 1,5 till 2,3 procent. I oktober räknade Finansdepartementet med 1,9 procents KPIF-inflation 2027. Tillväxtprognosen ligger alltså kvar samtidigt som prognosen för prisökningarna har höjts.
Därför växer budgeten med 30 miljarder
Utgångspunkten är budgeten för 2026 som riksdagen beslutade om i december 2025. Sedan räknas bland annat myndigheternas anslag om för pris- och löneförändringar. Staten tar också höjd för hur många som väntas få olika ersättningar, vad redan beslutade lagar och avtal kostar och vilka utgifter som krävs för att viktiga verksamheter ska fungera. Tillfälliga satsningar som skulle löpa ut vid årsskiftet förlängs som huvudregel inte.
De 27 utgiftsramarna uppgår till 1 573 miljarder kronor, mot 1 543 miljarder i den ursprungliga budgeten för 2026. I propositionens beräkning står pris- och löneomräkningen för omkring fyra miljarder av ökningen. Beslutade, föreslagna och tidigare aviserade åtgärder står sammantaget för omkring 20 miljarder, medan ändringar i hur många som väntas omfattas av olika system drar ned ramarna med omkring åtta miljarder. Resten ligger främst i budgetens övriga justeringar. Beloppen är avrundade.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att budgetförslaget för 2027 måste lämnas i tid även när regeringsbildningen drar ut på tiden. Övergångsbudgeten bygger på årets budget och ska hålla statens verksamhet igång tills en ny regering kan föreslå ändringar.
– Vi befinner oss i ett speciellt politiskt läge. Regeringsbildningen tar tid och vi behöver förhålla oss till det. Mitt budskap till svenska folket är att även om vi saknar en ordinarie regering så kommer vi ta ansvar för att se till att statens verksamhet i grunden ska fungera genom övergångsbudgeten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett pressmeddelande.
Då fattar riksdagen beslut
Oppositionspartierna har till 27 november på sig att lämna sina budgetförslag. Den 9 december ska riksdagen enligt sin plan besluta om budgetens ramar, inklusive hur mycket de olika utgiftsområdena får kosta. Därefter följer besluten om hur pengarna ska fördelas inom vart och ett av de 27 områdena. En ny regering kan sedan lägga fram en ändringsbudget för riksdagen.
SVT:s politiska kommentator Mats Knutson menar att en ny regering kan vänta till april med att föreslå ändringar.
– Vill man som ny regering göra större omtag kan man vänta till april och vårändringsbudgeten, säger SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson, till SVT.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
