För precis 30 år sedan upplevde Sverige några av de tuffaste ekonomiska dagarna i modern historia.
Det var då – den 16 september 1992 – som Riksbanken höjde sin styrränta till 500 procent.
Vi är många som fortfarande ryser vid minnet av den 16 september 1992. Det var dagen då svensk ekonomi rasade ihop.
Först landade räntan på 20 procent, sedan höjdes den till 75 procent och till sist till 500 procent.
– Får jag börja med att säga att Europa idag haft en av sina mest kaotiska dagar i det finansiellla systemet, sa dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis.
I tre kaotiska dagar kunde ingen ta nya bolån, och räntan på löpande bolån gick upp till 20 procent – bokstavligt talat över en natt.
En husägare med två miljoner kronor i bostadslån hade plötsligt en chockhöjd ränteavgift på 30 000 kronor i månaden.
Regeringens krispaket hjälpte inte; bara några månader senare släpptes den fasta växelkursen och kronan tilläts flyta. Efter det följde lågkonjunktur som i praktiken innebar tio förlorade år innan hushållens köpkraft var tillbaka till samma nivå som före krisen.
Upptakten till den ekonomiska krisen 1992 känns ganska bekant med dagens situation: en överhettad ekonomi där bostadspriserna rusade och skuldsättningen i hushållen sköt i höjden.
Dagens räntehöjning av Riksbanken är tänkt att minska den rusande inflationen, som låg på 9 procent i augusti.
Med den nya reporäntan på 1,75 procent kan boräntorna snart ligga på drygt 3 procent.
Hälften av alla svenskar med bolån har valt rörlig ränta.
Minns du räntan de senaste 30 åren?
Två år efter den historiska krisen, 1994, infördes nuvarande reporäntan hos Riksbanken. En förändring av reporäntan får effekt direkt på marknadsräntorna, t ex en höjning av rörliga bolåneräntor.
1994 – reporäntan på 7,20 procent och ett rörligt bolån hade en ränta på ca 10 procent.
90-talet – Räntorna under senare delen av 90-talet och år 2000 var reporäntan nere i 3,75 procent. Ett rörligt bolån låg på omkring 6 procent.
2008 – när den internationella finanskrisen bröt ut – sänkte Riksbanken reporäntan rejält, och sommaren 2009 låg den på 0,25 procent.
2015 började Riksbanken att sänka reporäntan till negativa tal och 2016 var minusräntan som mest på – 0,5 procent.
2019 höjdes reporäntan till – 0,25 procent och i början av 2020 upp till 0 procent.
2022 har styrräntan hittills höjts tre gånger, och ligger nu på 1,75 procent.
Läs mer här:
Chockhöjning av räntan – varnar för dubblering
