Torsdagen den 19 november är det dags att gratulera Elisabet och Lisbet. Båda namnen har en lång historia i Sverige. Men bakom datumet finns också berättelsen om en prinsessa som blev helgon för nästan 800 år sedan.
Varje dag har ett eller flera namn sin särskilda plats i den svenska almanackan. Torsdagen den 19 november är det Elisabet och Lisbet som står i centrum. Namnen är nära släkt och har båda använts i Sverige i flera hundra år. Men traditionen bakom just den här namnsdagen sträcker sig ända tillbaka till medeltiden.
Elisabet är ett av Sveriges mest etablerade kvinnonamn. Enligt Institutet för språk och folkminnen finns namnet dokumenterat i Sverige redan 1286. Det kommer från hebreiskan, via grekiskan, och har bland annat tolkats som “Gud är fullkomlighet”.
Prinsessan bakom namnsdagen
Att Elisabet firas just den 19 november har en särskild historisk förklaring. Datumet är knutet till den heliga Elisabet av Thüringen, som levde mellan 1207 och 1231. Hon föddes som ungersk prinsessa och blev senare känd för sitt arbete med fattiga och sjuka. Elisabet dog bara 24 år gammal, men hennes liv gjorde ett starkt avtryck i den kristna traditionen. Hon helgonförklarades 1235 och kom att vördas på många håll i Europa.
Hennes minnesdag är också anledningen till att namnet Elisabet har fått behålla sin traditionella plats i almanackan. Namnet har dessutom en tydlig biblisk koppling. I Nya testamentet heter Johannes Döparens mor Elisabet. Under århundradena har namnet burits av både kungligheter och vanliga människor och fått en mängd olika stavningar och kortformer.
Lisbet kom till almanackan senare
Lisbet är en förkortad form av Elisabet. Namnet är känt i Sverige sedan 1423, då det förekom med stavningen Lisebet, enligt Institutet för språk och folkminnen. Namnet blev särskilt vanligt bland kvinnor födda under 1940- och 1950-talen. Först 1986 fick Lisbet en egen plats i den svenska almanackan, tillsammans med Elisabet den 19 november. Under en period delade även Lisa namnsdagen. År 1993 flyttades Lisa till den 5 februari och år 2001 fick namnet sin nuvarande plats den 20 september.
Ett namn med många varianter
Elisabet har gett upphov till en lång rad namn som används både i Sverige och internationellt. Elsa, Lisa, Elise och Lisbet är några av de former som har utvecklats ur samma namn. Även de internationella varianterna Elisabeth och Elizabeth har samma ursprung. I den utökade namnlängden för den 19 november finns bland annat Beth, Betty, Betsy, Lisen och Liz. Det innebär att betydligt fler än de två namn som står i den officiella almanackan kan känna en koppling till dagens namnsdag.
Därför firar vi namnsdagar i Sverige
Den svenska namnsdagstraditionen har sina rötter i medeltidens kristna helgonkalender. Varje dag knöts till ett helgon, och med tiden började även människor som bar samma namn uppmärksammas. Efter reformationen på 1500-talet levde traditionen vidare i Sverige, trots att helgonfirandet förändrades. Så småningom fick också namn utan helgonanknytning plats i almanackan.
Sedan 2001 används en gemensam svensk namnlängd som förvaltas av Namnlängdskommittén, där bland annat Svenska Akademien och Institutet för språk och folkminnen ingår. Syftet är att bevara äldre namntraditioner och samtidigt ge plats åt namn som används i dagens Sverige. För Elisabet har kalenderdatumet förblivit detsamma genom århundradena. Och sedan 1986 får även Lisbet ta emot gratulationerna den 19 november.
Fakta: Namnsdagen den 19 november 2026
- Dag: Torsdag, vecka 47.
- Namnsdag: Elisabet och Lisbet.
- Elisabet: Bibliskt namn med hebreiskt ursprung, känt i Sverige sedan 1286.
- Lisbet: Kortform av Elisabet, dokumenterad i Sverige sedan 1423.
- Historisk bakgrund: Den heliga Elisabet av Thüringen (1207–1231).
- Nästa namnsdag: Fredagen den 20 november firas Pontus och Marina.

David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.












