De senaste dagarnas rusande elpriser slår mot både konsumenter och företag. Men ska man tro marknaden är det bara tillfälligt. Vilket talar emot kostnadschocker från företag och ändrade räntebesked.
– Det verkar inte som att marknadsaktörerna räknar med att de här höga priserna ska bestå framöver, säger Carl Nilsson, ekonom på Swedbank, till NU.se.
Över åtta kronor per kilowattimme idag och över fem kronor igår. Det var vad vissa elkunder i Sverige fått betala, vilket NU.se skrivit om. Det bidrar till oro för både företag och konsumenter, men enligt ekonomen Carl Nilsson är det inget marknaden tror håller i sig framöver.
– Det är positivt att konstatera att även om spot-priserna är höga här och nu, så syns det inte särskilt mycket på terminsmarknaden. Det verkar inte som att marknadsaktörerna räknar med att de här höga priserna ska bestå framöver.
Terminer är en finansiell produkt som företag och producenter kan handla med för att säkra sitt elpris för en förutbestämd period. I nuläget ligger priskurvan förhållandevis still. Terminsmarknaden tror alltså på samma elprisnivå nästa år, som de gjorde inför Riksbankens förra möte då prognoserna uppdaterades.
Om företagen är av samma uppfattning borde de bli försiktigare med att höja sina priser, tror Nilsson. De höga elpriserna 2022 kom i kombination med hastigt ökade kostnader på andra håll, vilket gjorde att många företag skickade en del av notan till konsumenterna.
– Det behovet borde inte vara lika stort idag. De kommer nog försöka parera den och försöka försvara sin marknadsandel. Det är viktigt att komma ihåg att konkurrensen mellan företagen är ganska hård nu. Hushållskonsumtionen är svag och det är svårare att höja priserna än det var för två år sen.
Men, ju mindre företag företag desto mindre troligt att de handlar med terminer på börsen. Där finns en viss risk till att kunderna får bära en del av bördan.
– Under inflationskrisen 2022 så pratade vi om exempelvis om bagerier som ett exempel på en typ av företag som ganska omedelbart drabbas utav högre elpriser. Då ökade behovet av att vältra över kostnader på konsumenten.
Med en generellt svag utveckling på svensk arbetsmarknad och i ekonomin stort, lär Riksbanken inte ändra sina prognoser för kommande räntesänkningar i första taget. De ger lite höjd när det kommer till eventuellt högre elpriser.
– Det skulle kunna borga för att inflationströskeln ligger lite högre nu än i vanliga fall. Men jag skulle säga, mellan tummen och pekfingret, att om inflationen varaktigt ligger kring 2,5 procent, eller lite högre, då bör Riksbankens prioriteringar skifta och då är det troligt att de drar i handbromsen.
LÄS MER:
Har bland annat jobbat som journalist på nyhetsbyrån TT.
