Elpriserna rusar och Karlshamnsverket kallas in allt oftare för att säkra elförsörjningen. Enligt kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf är detta ett tecken på att det svenska elsystemet har pressade marginaler, och han lyfter kärnkraft som en nödvändig långsiktig lösning.
Det svenska elsystemet står inför ökade påfrestningar, med skenande elpriser och återkommande behov av att kalla in Karlshamnsverket som reservkraft. Enligt Carl Berglöf, samordnare för kärnkraftsfrågor, är detta ett tydligt tecken på ett elsystem med allt mindre marginaler.
– Att man sätter Karlshamnsverket i beredskap på grund av lite vind är inget bra tecken, säger han i en intervju med TN.
Karlshamnsverket, ett oljeeldat kraftverk, har blivit en allt viktigare pusselbit för att säkerställa att elnätet inte kollapsar under perioder av hög efterfrågan eller låg vindkraftsproduktion. Mellan 2013 och 2020 användes det i beredskap 20 gånger. De senaste fyra vintrarna har dock siffran stigit till 45 gånger, varav 15 enbart under den senaste vintern.
Carl Berglöf menar att utvecklingen delvis beror på avvecklingen av kärnkraft i södra Sverige. Han pekar också på utmaningar med att transportera el från norra till södra Sverige, där efterfrågan är som störst. Begränsningar i stamnätet gör att planerbar kraft blir avgörande för att undvika stora elprisskillnader mellan landets regioner.
Även om vind- och solkraft ökar snabbt, saknar de den stabilitet som krävs för att säkra elförsörjningen året runt. Carl Berglöf anser att kärnkraft är det mest realistiska alternativet för att minska Sveriges beroende av fossila kraftslag och säkerställa en stabil baskraft.
På kort sikt föreslås gasturbiner som en lösning på effektbristen, men dessa anses mindre hållbara ur ett klimatperspektiv. Berglöf framhåller att gasturbiner kan behövas i en övergångsfas, men att målet bör vara att ersätta dessa med fossilfri kärnkraft. Han pekar också på andra länders erfarenheter, där gaskraft ofta har ökat efter avveckling av kärnkraft.
– Jag tycker ju att det vore bra om vi bygger kärnkraft, så att vi åtminstone kan fasa ut gaskraften i det längre perspektivet, säger han till TN.
För att bygga ut kärnkraften krävs stora mängder kvalificerad arbetskraft. Regeringen har betonat vikten av att stärka forskningen och utbildningarna inom kärnkraft, men det är en process som tar tid.
För att främja investeringar i ny kärnkraft föreslår regeringen prissäkringskontrakt, som enligt Svenskt Näringsliv är avgörande för att lösa effektbristen i södra Sverige. Förslaget har dock mött kritik, bland annat för att det kan minska flexibiliteten i elsystemet.
Sveriges elsystem står inför stora utmaningar med ökande efterfrågan och åldrande infrastruktur. Kärnkraft lyfts fram som en nödvändig lösning på lång sikt, men det krävs också investeringar i elnät och en förstärkning av kompetensförsörjningen.
LÄS MER:
Mauritza Klingspor är examinerad journalist med erfarenhet från nyhetsbyråer och dagspress.
