Mängden mikroplast som tros finnas i naturen och i mänskliga organ kan ha överdrivits. En ny studie visar att en förening som finns i forskares laboratoriehandskar kan ha misstagits för plastpartiklar under analyserna.
De senaste åren har larmrapporter om mikroplaster, partiklar mindre än fem millimeter, avlöst varandra. De har hittats i allt från floder och jord till antarktisk is, mänskligt blod, urin och bröstmjölk. En rapport antydde till och med att mänskliga hjärnor visat sig vara förorenade med motsvarande en tesked plast.
Nu höjer dock forskare vid University of Michigan ett varningsfinger. De menar att prover kan ha kontaminerats av små föreningar från de handskar som används i laboratoriemiljön. Studien, som publicerats av Royal Society of Chemistry, visar att rester från handskarna, så kallade stearatsalter, enkelt kan misstas för mikroplasten polyeten, rapporterar The Independet.

När en laboratoriehandske kommer i kontakt med en yta kan den lämna efter sig mikroskopiska spår av dessa salter. Vanliga laboratorietester, såsom infraröd spektroskopi, har svårt att skilja på ämnena. Forskare använder ofta vibrationell spektroskopi för att identifiera mikroplast, vilket innebär att man mäter hur partikeln interagerar med ljus för att skapa vad som kallas för ett kemiskt fingeravtryck. Eftersom polyeten och stearatsalter har mycket liknande strukturer, interagerar de med ljuset på nästan identiskt vis.
Professor Anne McNeil och Madeline Clough, som genomfört forskningen, förklarar situationen i tidskriften The Conversation.
– Vårt team fann att, även när man följer etablerade protokoll, kan användningen av vissa metoder för att mäta miljöbetingade mikroplaster potentiellt förorena resultaten. Som ett resultat kan mycket av denna forskning överskatta antalet mikroplaster.
Forskarna betonar dock att deras studie inte innebär att plastföroreningar inte skulle vara utbredda eller att mikroplaster är ofarliga. Små plastpartiklar finns överallt och exponering är oundviklig. Fynden ifrågasätter inte detta faktum, men pekar på att handskar hittills har undgått misstanke och kan ha bidragit till de höga procentsatser av mikroplast som upptäckts i olika prover.
Ett experiment visade att enkel kontakt med handskar producerade “falska positiva” resultat i en takt av 2 000 partiklar per kvadratmillimeter. Det innebär att en yta kan framstå som förorenad med plast trots att den bara har hanterats med handskar.
Laboratorier blir nu alltmer medvetna om riskerna för kontaminering. Fler analytiska tekniker används nu parallellt på samma prover för att dubbelkolla resultaten. Studien noterar att forskare förhoppningsvis kommer att kunna utveckla standardiserade metoder för att analysera mikroplaster i mänsklig vävnad och andra biologiska prover mer exakt i framtiden.

Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.












