Sverige är ett av världens mest kontantlösa samhällen. Men när strömmen går eller betalsystemen slås ut kan kort och mobilbetalningar snabbt bli oanvändbara. Riksbanken gerett konkret besked: Så mycket kontanter bör du ha hemma för att klara en kris.
Vi har vant oss vid att blippa kortet, betala med mobilen och swisha för minsta lilla kaffe. Men det finns en sårbarhet. Vid strömavbrott, störningar i mobilnäten eller cyberattacker kan de digitala betalningarna sluta fungera. Därför har Riksbanken nu konkreta rekommendationer för svenskarnas betalningsberedskap. Och det handlar inte bara om att ha några sedlar undanstoppade.
1 000 kronor i kontanter per vuxen
Riksbankens rekommendation är att hushållet ska ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen person hemma. Beloppet är ett grundläggande riktmärke och är uträknat för att täcka en veckas inköp av de mest nödvändiga varorna, såsom mat, medicin och drivmedel. Är ni två vuxna i hushållet innebär det alltså 2 000 kronor i kontanter. Men det spelar också roll vilka sedlar du har.
Skippa femhundralapparna – småsedlar kan bli avgörande
En fälla är att gå till bankomaten och bara ta ut stora valörer. Riksbanken uppmanar hushållen att i största möjliga mån ha kontanterna fördelade på flera olika och mindre valörer. Orsaken är enkel. Vid ett långvarigt strömavbrott eller nätverksfel kan butiker snabbt få ont om växel.
Försöker du betala en limpa bröd för 35 kronor med en femhundralapp finns risken att butiken inte kan ge tillbaka rätt belopp. Det kan därför vara klokt att ha 20-, 50-, 100- och 200-kronorssedlar Myndigheterna rekommenderar också att du faktiskt använder kontanter till vardags då och då, för att “smörja” och hålla det fysiska betalsystemet i gång.
Nästa fråga är var kriskassan ska ligga. Att bara lägga pengarna i en byrålåda innebär förstås en risk om du skulle drabbas av inbrott. Enligt beredskapsråden ska kontanterna förvaras så att de skyddas mot skada och förlust, men samtidigt på en plats som du lätt kommer ihåg och kan komma åt vid en kris – exempelvis tillsammans med pass och andra viktiga värdehandlingar.
Ett mindre brandsäkert kassaskåp, säkerhetsskåp eller en rejäl värdebox kan ge ett bättre skydd. Det är också viktigt att kontrollera villkoren i hemförsäkringen. De flesta standardhemförsäkringar täcker stöld av kontanter i hemmet upp till ett maxbelopp, ofta omkring 3 000–5 000 kronor. Har du en större summa kan det normalt krävas att pengarna förvaras i ett certifierat värdeskåp för att försäkringen ska gälla fullt ut.
Riksbankens 3 andra råd för din betalningsberedskap
Kontanter är bara en del av beredskapen. Riksbanken pekar också ut ytterligare tre sätt att minska risken att stå helt utan möjlighet att betala när systemen störs:
- Två olika kort: Du ska ha tillgång till minst två betalkort från olika, oberoende kortnätverk, till exempel ett från Visa och ett från Mastercard. Går det ena nätverket ner på grund av en IT-attack brukar ofta det andra fungera.
- Fysiska kortet ska med: Det räcker inte med integrerade mobiltjänster som Apple Pay eller Google Pay. Dör mobiltelefonen i ett strömavbrott är du chanslös. Det fysiska kortets chip kan dessutom ofta användas för att genomföra offlinebetalningar även om butiken saknar uppkoppling.
- Behåll Swish: Eftersom mobila betaltjänster som Swish bygger på en annan bakomliggande infrastruktur än kortnätverken, uppmanas allmänheten att säkra upp det i mobilen. Om kortbetalningarna slås ut är det fullt möjligt att Swish fortsätter fungera.
- Det viktiga är alltså att inte förlita sig på ett enda betalningssätt.Kontanter, flera kort och mobila betalningar fungerar som reservlösningar för varandra. Om ett system slås ut finns då fortfarande möjligheten att använda ett annat.
Källor: Riksbankens nya rekommendationer 2026, Myndigheten för civilt försvar.
